Nyexad: så får du upp ingångslönen

När jasmine Pishnemazi gick ut samhällsplanerarprogrammet vid Stockholms universitet hade hon redan ett jobb. Visserligen på deltid, men när examen närmade sig erbjöds hon en tidsbegränsad heltidsanställning som koordinator. Lön var dock inget hennes chef ville diskutera.

– Jag hade ett möte med den biträdande enhetschefen och vi pratade om vilket utökat ansvar jag skulle få. Då kom enhetschefen in i rummet med ett kontrakt. Hon hälsade och la det på bordet framför mig, och sa ”här är kontraktet”. Sedan gick hon.

Den biträdande chefen satt kvar och tyckte att Jasmine Pishnemazi skulle skriva på med en gång.

– Jag blev lite chockad eftersom jag hade förutsatt att vi skulle ha en diskussion om lönen först. Jag tänkte, borde jag skriva på för att undvika att det blir en konstig situation? 

Jasmine Pishnemazi hade arbetat halva studietiden som timanställd kontorsassistent på en kommun utanför Stockholm. Till en början var uppgifterna enkla, men tjänsten blev successivt allt mer avancerad.  

Lönen på kontraktet som låg framför Jasmine Pishnemazi var låg. Som kontorsassistent utan färdig utbildning hade hon haft motsvarande en heltidslön på mellan 21 000 och 22 000 kronor. På kontraktet för den nya, mer avancerade tjänsten hon erbjöds som utbildad samhällsplanerare var lönen satt till 24 000 kronor. 

Jasmine Pishnemazi  är ledamot i Akademikerförbundet SSR:s studentråd och var säker på att hon hade rätt att löneförhandla inför sin nya tjänst. Hon var också säker på att den föreslagna lönen var för låg, men ville få kött på benen inför nästa samtal med chefen. 

– Så jag sa att jag tar hem kontraktet och tänker. Den biträdande chefen blev väldigt förvånad. Hon hade inte förväntat sig det.

Personen som haft tjänsten före henne hade gett rådet att inte skriva på kontraktet med en gång. Nu tog Jasmine Pishnemazi på nytt kontakt med sin föregångare och berättade vilken lön hon erbjudits. 

Han tyckte att lönen var alldeles för låg jämfört med vad han själv haft i rollen. Jasmine Pishnemazis mentorer på kommunenheten höll med. Likaså en professionsombudsman på Akademikerförbundet SSR och den lokala fackliga företrädaren på kommunen. Lönedatabasen Saco lönesök gav samma besked. Efter några dagar letade enhetschefen upp henne och påpekade att hon inte skrivit på kontraktet. 

– Jag sa att lönen inte var som den borde. Då förklarade chefen att jag inte hade lika mycket erfarenhet som min föregångare, att jag är ung och att min utbildning inte är gjord för den här rollen, säger Jasmine Pishnemazi som tyckte att det senare argumentet var märkligt. Hon hade nämligen precis samma utbildning som personen innan.

– Jag argumenterade tillbaka och sa att jag har relevant utbildning, jag har jobbat på enheten i ett och ett halvt år och enligt statistiken är lönebudet långt under snittet. 

Jasmine Pishnemazi ville ha mellan 28 000 och 30 000 i lön. Chefen bad att få återkomma senare, och nästa dag hade de ett nytt möte. Då gick chefen med på 28 000.

– Jag är ung och har inte världens längsta erfarenhet. Så jag tyckte den nya föreslagna lönen var helt okej.

Eftersom tjänsten som koordinator var tidsbegränsad och det var oklart om det fanns möjlighet att fortsätta efter att kontraktet gått ut, började Jasmine Pishnemazi snabbt leta nya jobb. Nu har hon ett nytt jobb som underkonsult hos Sweco.

Inför det nya jobbet läste hon på så mycket som möjligt om vad som var rimligt att begära, och fick upp lönen ytterligare ett snäpp jämfört med tidigare. 

Jasmine Pishnemazi har flera råd till andra nyutexaminerade som ska förhandla lön för första gången. För det första: Samla in fakta så att du har bra argument i förhandlingen med arbetsgivaren, och skriv inte på kontraktet direkt.

– Den första lönen påverkar löneutvecklingen resten av livet. 

Tänk också på att lönerna skiljer sig åt mellan olika delar av landet, råder Jasmine Pishnemazi. Stockholm ligger högre än andra delar av landet, så att bara titta på medellöner blir missvisande. Dessutom är det klokt att lyssna på hur andra resonerar kring ens lön. Många är onödigt hårda mot sig själva och tänker att de inte förtjänar högre lön, att de kanske presterat dåligt eller har gjort något fel, tror hon.

– Ibland behöver man stänga av sin egen hjärna, sluta överanalysera sig själv och lyssna på någon annan. Som när jag pratade med mentorerna på kommunen. De hade sett min utveckling och det var viktigt att höra från dem. 

Artikeln är en del av magasinet Akademikern 1, 2019. Läs hela tidningen här! 

Text: Emmeli Nilsson. 

Läs mer: 

Här har chefer och medarbetare hela makten över lönen