En förlorad generation – eller framtidens vinnare?

Föräldrar tar en allt större roll i sina ungdomars anställningsprocesser, visar en kartläggning från SVT. De söker jobb åt sina barn, följer med på arbetsintervjuer, förhandlar om lön – och till och med säger upp dem.

Är dagens unga en förlorad generation?

– Absolut inte, de kommer att klara sig jättebra. De flesta unga är drivna och ambitiösa, men det finns några orosmoln och ett av dem är att föräldrarna står i vägen. De måste verkligen ta ett steg tillbaka. Att ta över för mycket stjälper snarare än hjälper, även om man menar gott, säger Charlotte Lindman, jobbsökarexpert på Arbetsförmedlingen.

Charlotte Lindman

Ofta kan det handla om ett kontrollbehov från föräldrarnas sida. Man vågar inte släppa taget, kanske för att man känner att man inte rustat sina unga vuxna tillräckligt väl för att klara sig själva, tror hon.

– Om allt hela tiden skett i kulisserna av föräldrar som fixat och donat blir det svårare att ta egna initiativ. Har man aldrig fått träna på att ta kontakt, ringa ”jobbiga” telefonsamtal eller behövt tala för sig, varför ska man då helt plötsligt kliva fram när man är arton?

Kalla det curling eller välvilja. Oavsett vad försvårar föräldrarnas desperata övertramp möjligheterna att landa ett jobb, menar Charlotte Lindman.

– Framför allt sabbar det möjligheterna till ett bra första intryck. En arbetsgivare vill ha en person som visar framfötterna och tar egna initiativ, och då måste det vara föräldrafritt. Annars blir känslan att ungdomen kanske egentligen inte vill ha jobbet, utan snarare att det är mamma och pappas vilja.

De flesta unga tar sig in på arbetsmarknaden, med eller utan föräldrarnas hjälp. Men orosmolnen hopar sig även där. Enligt hälsoföretaget Feelgoods jobbhälsorapport 2024 korttidssjukskriver sig unga mellan 20 och 29 år dubbelt så mycket som sina äldre kollegor.

– Tröskeln att sjukskriva sig är för låg. Det görs för ofta och för lättvindigt, det kan vara för att man försovit sig eller för att man har ont i huvudet. Idag är det ofta lätt att göra det digitalt, via mejl eller sms. Skulle man i stället behöva ringa till chefen tror jag att många skulle tänka till ett varv extra innan man anmäler sig sjuk, om det handlar om lättare åkommor.

Samtidigt har väl äldre generationer alltid förfasat sig över de yngre. Handlar det verkligen om lättja och bekvämlighet? Eller är det i själva verket så att unga idag har förstått att arbete kanske inte är meningen med livet? Är den lutherska arbetsmoralen på utdöende?

Magnus Karlsson, sociolog vid Lunds universitet, tror att individen har blivit viktigare än kollektivet och att det skapar en krock i arbetslivet.

Magnus Karlsson

– Det finns en idé att unga människor är svagare och latare än förr i tiden, men det tror inte jag. Däremot ser man på arbete på ett annat sätt än tidigare generationer. I dag är det för många lika viktigt att bli någon på sociala medier som att bli någon i arbetslivet. Jobbet är inte längre det viktigaste identitetsskapande verktyget, vilket gör att inställningen till arbete förändrats.

Self love / self care. Begrepp som peakat under de senaste åren och som används av allt från skönhetsindustrin till psykologin. Dagens unga generation har ända sedan barnsben lärt sig att jaget är viktigast, menar Magnus Karlsson.

– Samhället är mycket mer individualistiskt i dag än för bara några decennier sedan. Barn får lära sig att bli entreprenörer i skolan, hemma får de lära sig att känna inåt och alltid sätta sig själva i främsta rummet. Det är ju inte per definition fel, men det har format en jag-centrerad generation som kanske inte alltid klaffar med arbetslivets idéer som bygger på samarbete och beroendet mellan varandra.

Kan det vara så att unga skaffat sig ett motgift till utmattning – man kör inte på in i väggen?

– Både och. Att tröskeln att sjukskriva sig blivit lägre behöver ju inte alltid vara negativt, det kan vara bra att stoppa och återhämta sig innan man blir utmattad. Men stressen och pressen finns till stor del utanför arbetslivet, i det uppkopplade sociala livet.

Magnus Karlsson tror att status och popularitet i sociala medier kopplat till det egna personliga varumärket numera trumfar att ”göra rätt för sig” i ett kollektivistiskt perspektiv. Men en ständig jakt på självuppfyllelse och att jämföra sig med andra för med sig en stress som kan leda till ohälsa, säger han.