• 11 oktober, 2024
    ARBETSRÄTT

    Forskare: Starka fackförbund leder till färre konflikter

    Den svenska modellen kan ge upphov till något av en kulturkrock när utländska företag etablerar sig i Sverige. Men Tesla-konflikten är unik, menar företrädare för arbetsmarknadens parter.

    Martin Ådahl (C), Therese Svanström, TCO, Louise Olsson, LO och Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv deltog i panelen som kommenterade rapporten från Arena idé.

    Foto: Annika Clemens

    Starka fack bidrar till färre konflikter på arbetsmarknaden, enligt en rapport som släpps av Arena idé. Rapporten, Starka fack dämpar konfliktnivån – Så påverkar facklig organisering anställdas upplevelser av konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare baserar sig på en forskningsartikel av sociologen Josef Ringqvist vid Karlstads universitet. Enligt rapporten skapar starka fackförbund mindre känslor av konflikter på arbetsmarknaden. Den baserar sig på siffror från 2009, men resultaten håller än i dag, enligt Josef Ringqvist.

    Rapportens resultat förvånade inte någon i den panel som kommenterade den i samband med att den presenterades på torsdagen.

    – Resultatet är inte förvånande, sade Louise Olsson, första vice ordförande i LO.

    – För mig är det helt självklart. I grunden är det självklart att om man upplever att man blir lyssnad på så minskar konflikterna. Allt annat vore bisarrt, sade Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv.

    Och Sverige är ett bra exempel, menade panelen. Antalet konflikter är lågt och den fackliga organisationsgraden fortfarande relativt hög, även om den har varit högre.

    Motion om inskränkningar i möjigheten till sympatiåtgärder

    Samtidigt har Centerpartiet, som i panelsamtalet representerades av Martin Ådahl, partiets ekonomisk-politisk talesperson, lagt en motion med förslag om inskränkningar i rätten att strejka. Enligt förslaget bör lagstiftningen ändras så att sympatistrejk endast kan riktas mot företaget där den ursprungliga strejken äger rum och så att den som vidtar sympatiåtgärder bör ha ansvar för att minimera skadan man gör på företag som inte är inblandade i den ursprungliga konflikten.

    – Det är för att inte ge den ena parten ett systematiskt övertag. Tesla är ett hyggligt exempel. När man riktar in sig på företag som inte har något med Tesla att göra är det små och medelstora företag som drabbas. Om de små företagen är de ständiga förlorarna så är det inte bra, sade Martin Ådahl.

    "När vi har kontakt med utländska ägare tycker de att vår modell är udda. Men när vi pratar med dem så accepterar de flesta den ganska snabbt."

    Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv

    Men Tesla-strejken är exceptionell, menade panelens företrädare för arbetsmarknadens parter. Visserligen är den svenska modellen i ett internationellt perspektiv ganska unik. Så snart man kommer utanför Norden möts man av förvåning, berättade Mattias Dahl.

    – När vi har kontakt med utländska ägare tycker de att vår modell är udda. Men när vi pratar med dem så accepterar de flesta den ganska snabbt. Tesla är ett extremt undantag.

    ”Utmaningen inte för många konfliktdagar”

    Therese Svanström, ordförande för TCO, slog fast att det finns balans som är utarbetad sedan länge mellan arbetsmarknadens parter och som man bör vara försiktig med.

    – Man bör tänka sig för och vara nogsam med den balansen. För vad är egentligen problemet? Det är inte att vi har många konflikter eller konfliktdagar. Det finns många andra utmaningar som vi bör fokusera mer på.

    Facken vill inte att någon ska råka illa ut i en konflikt, konstaterade Louise Olsson, från LO.

    – Konfliktåtgärder är starka verktyg när de verkligen används, men de används bara efter noggranna överväganden, sade hon och konstaterade även hon att Tesla-fallet är extremt.

    – När vi använder stridsåtgärder är det alltid företag som kan drabbas om vi inte lyckas förhandla. Så är det tyvärr, men det finns också arbetstagare som far illa.

    Men fackets hållning i stort är att det är bra för arbetstagare när det går bra för företaget.

    – Arbetstagare vill ha en bra och trygg anställning. Det är också bra för Sverige för det kostar mindre i sjukskrivningar och arbetslöshet. Man bör vara försiktig om man ska gå in och skruva i rätten till stridsåtgärder bara för att man just nu tycker att vi har en jobbig konflikt, sade Louise Olsson.

    Läs också >>

    Heike Erkers: Den svenska modellen är utmanad
    Avtalsrörelsen 2023: Hot mot den svenska modellen

    Josef Ringqvist är sociolog vid Karlstads universitet och har skrivit rapporten.

    Reporter Annika Clemens annika@akademikern.se

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    AVTALSRÖRELSE

    Brännande lönefråga i årets avtalsrörelse

    Akademikerförbundet SSR:s avtalsråd för kommuner och...

    21 november, 2024

    POLITIK

    Socionomstudenten: ”Jag kommer inte ange p...

    Hur är det att ge sig in i arbetslivet med en ”angiv...

    21 november, 2024

    SPANING

    Tvingas till träning på arbetstid

    Allt fler av alla som jobbar har hälsofarligt låg ko...

    19 november, 2024

    PSYKISK OHÄLSA

    Rekordmånga blir sjuka av stress – dubbel ...

    Oavsett yrke löper kvinnor dubbelt så hög risk att b...

    19 november, 2024

    Läs även

    UTBILDNING

    Satsning på facklig spetsutbildning inom s...

    I höst drar Akademikerförbundet SSR i gång ett ledar...

    13 augusti, 2024

    FACKLIGT

    Medlem sedan 1979: ”Kändes stort att strejka”

    Med 45 år i facket och en karriär inom socialtjänste...

    16 juli, 2024

    LAGSTIFTNING

    Nu kan farfar vara föräldraledig med barnb...

    Fler dubbeldagar och lättare att vräka hyresgäster. ...

    1 juli, 2024

    ARBETSMILJÖ

    Chef anmälde otrevliga politiker som arbet...

    Samverkan mellan politiker och tjänstemän i Kristine...

    25 juni, 2024