– Det lönar sig inte tillräckligt att gå vidare till högre utbildning, pekar den här rapporten på, säger Markus Furberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.
Skandia har i rapporten beräknat den förväntade pensionen för personer som studerar till en rad olika akademikeryrken, bland annat socialsekreterare och civilekonom. Skandia har sedan jämfört hur stor pensionsskillnaden blir beroende på om studenterna börjar arbeta tidigt, genomsnittligt eller sent och går i pension vid riktåldern 69 år.
Enligt rapporten så får den som inleder yrkeskarriären tidigt, redan vid 23 års ålder, cirka 2800 kronor mer i månaden i pension, jämfört med den som börjar vid 26 års ålder, den genomsnittliga åldern att inleda yrkeskarriären. Den som kommer ut sent, först i 30-års åldern, tappar så mycket som 7800 kronor i pension per månad jämfört med den som börjar arbeta tidigt.
Skillnaderna visar på den så kallade livsinkomstprincipen som pensionssystemet bygger på. Hur mycket en pensionär får ut beror på hur mycket den tjänat in till pensionen under sitt arbetsliv. Den som går ut i arbete sent får färre år sig att tjäna in sin pension under arbetslivet. Systemet gynnar alltså yrken där många börjar arbeta tidigt, och missgynnar de med lång utbildning som kommer ut sent i yrkeslivet.
Markus Furberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, tycker att rapporten tydliggör att akademisk utbildning värderas för lågt i Sverige. Han vill att både lönerna och pensionsavsättningen ska höjas för Akademikerförbundets SSR:s yrkesgrupper.
– Den som investerar i högre studier har en lägre inkomst under studietiden. Då måste man få en lönekarriär och få tillbaka den utbildningspremie man satsat.
Han menar att akademikerlönerna i Sverige är relativt låga, vilket internationella jämförelser, som gjorts av OECD, tidigare visat.
– Det är bättre avkastning på akademiska studier i våra nordiska grannländer än i Sverige. Det ska gynna sig att studera vidare. Det kommer att vara avgörande för Sverige som kunskapsnation, säger han.
