5 skäl att fira kollektivavtalets dag

I över hundra år har Sveriges arbetsmarknad präglats av decemberöverenskommelsen. Den träffades 1906, efter en tid då konflikterna på arbetsmarknaden avlöst varandra. Arbetslösheten var hög och den sociala utslagningen likaså. Både arbetsgivare och arbetstagare insåg att de skulle tjäna på att hitta ett system som kunde få ner antalet stopp i verksamheten. Man kom överens om att arbetstagarna skulle få rätt att organisera sig och förhandla om kollektiva avtal, mot att arbetsgivaren fick rätt att leda och fördela arbetet. 1928 infördes också en fredsplikt som innebär att stridsåtgärder, som strejker och lockouter, bara får ske då avtalstiden löpt ut.

Effekten har blivit en stabil arbetsmarknad som bidragit till Sveriges utveckling till ett högteknologiskt land. Eftersom företagen inte kan konkurrera genom att sänka priser och löner tvingas de tänka nytt och utveckla sin konkurrenskraft på andra sätt. För arbetstagarna har kollektivavtalet inneburit en lång rad förmåner. Till exempel:

Extra semesterdagar. Enligt lagen har du rätt till 25 dagars semester men de flesta kollektivavtal ger dig mer än så.

Ingen lönedumpning. Genom att parterna kommer överens om lönenivåerna slipper arbetstagarna bjuda under varandra i konkurrens om jobb.

Rätt till övertidsersättning. Eftersom övertid inte är reglerat i lag skulle arbetsgivaren i princip kunna kräva övertidsarbete utan att ge någon extra ersättning. Det har kollektivavtalen satt stopp för genom att man skrivit in rätten till övertidsersättning.

Högre pension. Genom avtal om tjänstepension ger kollektivavtalet avsevärt mer i plånboken på ålderns höst.

Mer pengar vid föräldraledighet. Många kollektivavtal ger extra ersättning från arbetsgivaren vid föräldraledighet, utöver det du får genom föräldraförsäkringen.