Tema rik: Hon tjänar mer

Sedd av 628

Akademikern. Socionomen Annelie Björndahl lämnade kommunen för att få upp sin lön. En bra arbetsinsats måste löna sig, menar hon.

Senast ändrad 08:05, 1 Mar 2017
Foto: Anna Simonsson .

Efter elva år som kommunanställd inom socialtjänsten ville socionomen Annelie Björndahl göra något nytt. Och få upp sin lön. Den årliga lönerevisionenhade i alla år bara gett några hundralappar mer i plånboken åt gången. 

– Där jag arbetat har alla alltid fått ungefär samma del av lönepotten. Det pratas mycket om att den som gör ett bra jobb och presterar ska få mer i lön men i praktiken blir det inte så. Utrymmet att prata lön var minimalt, säger hon. 

Annelie Björndahl sökte en del andra jobb, bland annat inom landstinget men där erbjöds hon ännu lägre lön.

– Det var aldrig intressant för mig. Det är klart att socionomer ska ligga bra i lön utifrån vår utbildning och den erfarenhet vi har. Men för att få upp lönen måste man ligga i och tro på sig själv. 

 

Runt omkring sig hade Annelie Björndahl en del vänner och bekanta som bytt till bemanningsföretag. De beskrev jobbet som omväxlande, och lönen som högre. Så när hon i slutet av sommaren 2015 skulle flytta från Nykvarn till Stockholm beslöt hon sig för att testa. Hon kontaktade några bemanningsföretag, kom på intervju och möttes av en helt annan attityd när det blev dags att förhandla lön. 

– De var mer lyhörda och tog till sig av vad jag sade. Jag upplevde att jag åtminstone blev bemött i mina önskemål och så kanske vi kunde mötas någonstans på mitten, berättar hon. 

Resultatet blev inte dramatiskt annorlunda. Några tusenlappar mer i månaden, och med facit i hand tycker hon inte att det var tillräckligt för att väga upp de svårigheter som kommer med att vara konsult. 

– Det är väldigt svårt och tröttande. Du byter arbetsplats ofta och förväntas kunna gå in och leverera från första stund, samtidigt som det kan vara ett helt nytt it-system och rutiner du inte känner till. Därför tycker jag att det borde vara ännu mer betalt, säger hon. 

Annelie Björndahls första uppdrag som konsult blev att utreda ensamkommande barn. Det var hösten 2015 och trycket var stort. Även om hon jobbat
med många olika områden som kommun-
anställd var detta nytt. Det var hon tydlig med. Ändå fanns en förväntan från uppdragsgivaren att hon snabbt skulle komma in och klara jobbet. 

– Det var spännande och utvecklande, men också jättetufft. Det ställs krav på konsulterna som man aldrig skulle ställa på en nyanställd. De har ett helt annat stöd. Det företag jag jobbade för då erbjöd inte handledning och ibland kändes det som om folk blev irriterade om jag frågade för mycket, berättar hon. 

 

Bristen på handledning var en av orsakerna till att hon efter ungefär ett år beslöt sig för att byta arbetsgivare igen. Dessutom hade företaget hon jobbat på växt i rasande fart och hon kände sig lite bortglömd, som en del i en större industri. Därför sökte hon sig till ett mindre företag med en förhoppning om att få en mer personlig relation till chefen. 

– Jag ville se om det kunde bli ännu lite bättre villkor. Men den här gången handlade det inte så mycket om lönen. För mig är det viktigt att kunna bolla med min chef och nu fick jag dessutom handledning, säger hon. 

Lite mer i lön blev det dock och Annelie Björndahl räknar med att om uppdragsgivarna är nöjda så kommer hon att kunna förhandla sig till högre lön eller andra förmåner, längre fram.  

– Den stora skillnaden som konsult är att du har bättre förutsättningar att förhandla och löneutvecklingen ser bättre ut. Jag räknar med att jag under mitt yrkesliv kommer att kunna fördubbla min ingångslön, säger hon. 

För egen del har hon svårt att se att hon någonsin kommer gå tillbaka till en anställning inom kommunen. Det skulle med största sannolikhet innebära en sänkning av lönen, för ungefär samma jobb. Möjligen kan hon tänka sig en anställning inom någon privat verksamhet med något hon verkligen känner för. 

– Nu har jag jobbat inom så många olika kommuner och det är ungefär samma överallt. Från personalen finns en stark känsla att ledningen inte lyssnar och ser personalens behov. Det måste bli en ändring på det. Lönen är så klart inte allt men jag behöver känna att det går att påverka den genom att göra jobbet bättre. 

 

Även om hon egentligen tycker att det är fel att så mycket av skattebetalarnas pengar går till att bekosta konsulter så skulle hon inte tveka att rekommendera kollegor att byta, förutom de som är helt nya i yrket. 

– För att få upp lönerna måste man agera. Det är det enda som kan få kommunerna att inse de måste göra något åt lönerna. Man måste tro på sig själv och våga byta. Det är det enda sättet att få upp lönen om man inte ska vidareutbilda sig, säger hon.

 

Text: Annika Larsson Sjöberg, Akademikern 

 

 

Ur magasinet Akademikern 1/2017. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf här

 

Läs mer från temat rik:

up 222
Kommentera inlägget på vår medlemssajt