Du svarar på några mejl i telefonen på bussen till jobbet. Skriver lite på en rapport hemma på kvällen efter arbetsdagens slut. Kommer överens med chefen om att jobba hemifrån på fredagar för att kunna hämta barnen tidigare från förskolan. Ibland kanske du till och med lyckas arbeta några timmar när du är hemma med sjuka barn – du vobbar, med ett modernt ord.
Många akademiker kan i dag utföra sitt jobb nästan var och när som helst. Om begreppet distansarbete förr var reserverat för dem som tillbringade hela arbetsveckan på ett hemmakontor är det nu betydligt mer svårfångat. SCB definierar distansarbete som regelbundet arbete utanför företagets lokaler med åtkomst till företagets IT-system. 2013 hade 55 procent av företagen anställda som distansarbetade regelbundet.
Och många verkar efterfråga ett arbetsliv som inte är låst till kontoret. Akademikerförbundet SSR har inte gjort någon egen undersökning, men enligt en Saco-rapport om akademikers arbetsmiljö från i somras uppger nästan hälften av akademikerna att de i någon omfattning jobbar hemifrån varje vecka.
Rapporter från andra fackförbund pekar på att akademiker i allmänhet uppskattar flexibilitet. Enligt en undersökning som Jusek gjorde bland sina medlemmar 2014 tyckte drygt hälften av akademikerna att det är en viktig möjlighet att kunna arbeta på annan plats än arbetsplatsen. Samtidigt svarade närmare hälften att den ständiga tillgängligheten leder till ökad stress.
Jobb och privatliv flyter ihop till en gråzon. Undersökningar av bland annat Unionen indikerar att majoriteten av arbetsplatserna saknar bestämmelser för tillgänglighet och arbete utanför arbetsplatsen.
Michael Allvin är docent i sociologi och psykologi vid Uppsala universitet. Han forskar om interaktionen mellan arbetsliv, organisation och arbetslivets förändring i det globaliserade samhället.
När möjligheten att arbeta på distans slog igenom på allvar i Sverige i slutet av 1990-talet uppstod många diskussioner om vikten av formalisering och att skapa tydliga avtal kring vad som gällde vid arbete hemifrån, enligt Michael Allvin. Men det blev aldrig riktigt så.
– I praktiken gjorde folk som de ville ändå. Diskussionerna blev absurda. ”Vi måste ha ett tydligt avtal. Om någon halkar i duschen, är det en arbetsskada?” kunde det låta från fackligt håll. Då kontrade arbetsgivaren med att fråga om folk verkligen vill ha arbetsgivaren hemma i bostaden på kontroll.
Det var det få som ville.
I början av 2000-talet studerade Michael Allvin Energimyndigheten. Organisationen utlokaliserades från Stockholm till Eskilstuna och införde distansarbete som ett sätt att behålla medarbetare som bodde i Stockholm. Under lång tid använde myndigheten en särskild distansarbetespolicy och skrev distansarbetesavtal med medarbetarna.
– I början var det mycket fokus kring tid och rum, arbetstidens förläggning och platsen. Men ganska snart blev det uppenbart att det även handlade om arbetsuppgifter, ansvarsområden och kontakt med människor utanför arbetsplatsen. Då började man mer allmänt prata om flexibla villkor, säger Michael Allvin.
Själva distansarbetet upphörde som en separat faktor i det som utvecklades till ett allt mer flytande och flexibelt arbetsliv.
På Arbetsmiljöverket definierar man distansarbete som att hemmet är huvudarbetsplatsen. När det finns ett avtal om att en anställd huvudsakligen ska arbeta från sitt hem har arbetsgivaren också arbetsmiljöansvar.
– Då kan man kräva att arbetsgivaren betalar saker som skrivbord och ergonomisk stol. Men arbetslivet i dag är så gränslöst. Folk jobbar hemma ibland, kollar jobbmejlen och så. När man har sin ordinarie arbetsplats utanför hemmet räknar vi det inte formellt som distansarbete, säger Mikael Syk som är jurist på Arbetsmiljöverket.
Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen skyldig att aktivt förebygga ohälsa och arbeta för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Om arbetstagaren inte mår bra av att arbeta hemifrån får arbetsgivaren se till att hen jobbar på sin arbetsplats i stället, enligt Mikael Syk.
– Vi skulle från Arbetsmiljöverkets håll inte gå in och ställa krav på att en arbetsgivare ska arbetsanpassa i hemmet om någon jobbar hemifrån en dag i veckan när det inte är avtalat om distansarbete. Att få jobba hemifrån ibland är mer en förmån man kan få av sin arbetsgivare.
När Michael Allvin studerade Energimyndighetens införande av distansarbete var cheferna i början nervösa över sin förlorade kontroll. De var rädda att medarbetarna inte skulle göra sitt jobb, när de inte hade en chef i närheten som övervakade.
– Men de insåg snabbt att folk inte alltid jobbar när de är på kontoret heller. De hittade sätt att styra upp arbetet; planerade in möten som medarbetarna skulle ha förberett vissa saker till och så. Det blev mer fokus på innehåll än form, säger Michael Allvin.
Det finns få nya studier över distansarbetets effekter på hälsa och arbetsprestation. Tidigare i år gjorde Arbetsmiljöverket en kunskapssammanställning och verkets genomgång över tidigare studier pekar på flera positiva effekter för distansarbetare.
Det finns ett samband mellan distansarbete och ökad arbetstrivsel. Det verkar också som att personer med möjlighet att distansarbeta har lägre vilja att säga upp sig. Men det finns också samband mellan distansarbete och objektiva prestationsmått i arbetet, inklusive skattningar gjorda av arbetsledare. Det verkar alltså som att distansarbete leder till bättre prestationer. Sambandet är starkare i grupper med fler kvinnor.
Kristina Trygg är doktor i kulturgeografi vid Linköpings universitet och skrev sin doktorsavhandling om distansarbete. Mellan 2010 och 2014 undersökte hon hur chefer och anställda inom management, PR och kommunikation, förvaltning och forskning såg på sitt arbete i förhållande till tid och rum.
Det visade sig att det fanns starka normer som gjorde att anställda hade hög arbetsmoral och jobbade mer än vad som förväntades.
– De flesta uppgav att de gjorde huvuddelen av sitt arbete på arbetsplatsen. Men de gjorde också väldigt mycket innan och efter kontorstiden. På helger, morgonen och kvällen. De tyckte inte det var att jobba på distans, säger Kristina Trygg.
Samtidigt fanns tydliga förväntningar om att befinna sig på kontoret under arbetstid. Det var till stor del kopplat till att de hade många möten och jobbade i team. Det ansågs försvårande om en gruppmedlem inte var på plats.
– Det fanns ett starkt grupptryck att vara på plats. Under i stort sett alla mina intervjuer framkom det att respondenterna oroar sig över att deras arbete inte syns om de inte är fysiskt på kontoret. Jobbade de trots allt hemifrån så ringde de in till arbetsplatsen och gjorde sig synliga på andra sätt.
Medarbetarna såg både för- och nackdelar med att sitta på kontoret respektive hemma. En stor del av de som behövde koncentrera sig blev störda i kontorslandskap, vilket ledde till att de gjorde koncentrationskrävande arbete hemma på kvällen eller helgen i stället, utanför den vanliga arbetstiden. Några ville uttryckligen jobba hemma oftare. Men de var rädda att sakna den sociala biten med kollegorna.
Från cheferna kom motstridiga signaler: De sa att arbetet var flexibelt, men var samtidigt noga med att påpeka att de ville ha sina medarbetare på plats.
– Flera personer jag pratade med efterfrågade en tydligare policy. De ville veta när de fick jobba hemma och inte, säger Kristina Trygg.
Text: Emmeli Nilsson, Akademikern
Ur magasinet Akademikern nummer 6/2016. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf på Akademikern.se
Läs mer!
Tema distans
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
