”Varje gång hittar vi löneskillnader som inte kan förklaras”

Av 23 tillfrågade myndigheter där många medlemmar i Akademikerförbundet SSR arbetar uppger alla att de gjort en lönekartläggning de senaste tre åren, så som lagen kräver. Det visar Akademikerns rundfrågning. Därmed gör de ett bättre jobb än Försvarsmakten, som skolkat från uppdraget i åtta år och nu riskerar miljonvite om en kartläggning inte kommer tillstånd innan den 20 september.

Enligt diskrimineringslagen ska lönekartläggningar göras vart tredje år av arbetsgivare med minst 25 anställda. Syftet är att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Det handlar om att hitta löneskillnader dels mellan män och kvinnor som utför samma arbetsuppgifter, dels mellan män och kvinnor som utför arbeten med ungefär samma krav, ansvar och ansträngning.

De myndigheter som Akademikern har haft kontakt med motsvarar en tiondel av landets alla myndigheter. Arbetsförmedlingen är en av dem som gör regelbundna lönekartläggningar i samarbete med facket. Den personalstrategiska chefen Thomas Wolf anser att kartläggningarna är viktiga för att jämställdhetsarbetet ska bli systematiskt.

– Man behöver en struktur för att reflektera över löner och kön. Kravet på lönekartläggning ger ett tillfälle att återkomma till frågan.

På Arbetsförmedlingen har man upptäckt osakliga löneskillnader vid varje kartläggning. När det händer skjuter myndigheten till ekonomiska medel för att jämna ut skillnaderna.

Thomas Wolf ser inte något slut på behovet av lönekartläggningar, och hänvisar till undersökningar som visar att unga tjejer har lägre förväntningar på sin framtida lön än vad unga killar har.

– Killar går in med en annan, mer offensiv approach. Det innebär att vi fortlöpande kommer att ha strukturella problem kopplade till löner. På Arbetsförmedlingen har vi gjort cheferna mer uppmärksamma på det i rekryteringsprocesser. Män yrkar på en högre lön, det måste man ha i bakhuvudet, säger Thomas Wolf.

Från och med den första januari 2017 vill regeringen införa krav på årliga lönekartläggningar. En myndighet som redan arbetar på det sättet är Migrationsverket.

– Jämställdhetsfrågorna är jätteviktiga för oss. Genom att göra årliga lönekartläggningar blir frågor om jämställdhet något vi jobbar med hela tiden. Det tror jag inte att vi hade uppnått om vi gjort kartläggningar bara vart tredje år, säger Fernando Alvarez som är enhetschef på arbetsgivarenheten.

Migrationsverket utvecklar och fördjupar kartläggningarna från gång till gång och kompletterar med nya områden. Varje år upptäcker de ett fåtal individer med löner som skiljer ut sig, utan att skillnaderna kan förklaras med olikheter i arbetsuppgifter, krav, ansvar eller liknande.

Personerna som drabbats av osakliga löneskillnader kompenseras ekonomiskt direkt, enligt Fernando Alvarez. Han tycker inte det årliga arbetet med lönekartläggningar tar särskilt mycket tid och resurser i anspråk.

– Vi har hittat en systematik och försöker göra rätt omedelbart. Då krävs det mindre resurser.

Text: Emmeli Nilsson

Akademikern skrev om löneskillnader mellan könen i årets första nummer. Läs mer här.