• 27 maj, 2015

    Statliga löneskillnader mellan könen minskar

    Den genomsnittliga löneskillnaden mellan statligt anställda män och kvinnor minskar, enligt en rapport från Arbetsgivarverket. Fler män med lägre löner är den största orsaken.

    4185501-a-bulging-wallet

    Foto: mostphotos

    Genomsnittslönen för kvinnor anställda i staten var i fjol 8,6 procent lägre än för män med statliga arbetsgivare. Det är en minskning med 0,5 procentenheter från 9,1 procent året innan. Enligt Arbetsgivarverkets rapport förklaras löneskillnaderna till stor del av mätbara faktorer, som exempelvis skillnader i arbetsuppgifter och arbetstid.

    Bland annat arbetar fler män än kvinnor i chefsposition och män har oftare arbetsuppgifter i högre så kallade grupperingsnivåer – ett mått på arbetsuppgifternas omfång, komplexitet och ansvar, samt den kunskap och de erfarenheter som krävs för att utföra dem. Kvinnor arbetar också i högre utsträckning deltid, även om andelen deltidsarbetande kvinnor minskar.

    Minskningarna beror dock inte främst på att kvinnors löner överlag blivit högre, utan att det tillkommit fler lågavlönade män. 

    – Minskningen beror till stor del på att det anställts fler män i de lägre grupperingarna, så det är mer jämställt på de lägre nivåerna. Försvarsmakten har anställt många män till arbeten med lägre löner. Och det är en myndighet med många anställda, så det får utslag i statistiken, säger utredaren Matti Särngren på Arbetsgivarverket.

    Könsskillnaderna på chefsnivå förklarar 1,4 procentenheter av den totala löneskillnaden för år 2014, enligt rapporten.

    – Kvinnliga chefer har i genomsnitt högre löner än män, men det är totalt sett fler män som är chefer, säger Matti Särngren.

    När de mätbara faktorerna räknats bort återstår en oförklarad löneskillnad på 1,1 procent som inte kan analyseras med hjälp av tillgänglig statistik. Och den siffran har legat relativt konstant sedan 2006.

    – Varför den oförklarade löneskillnaden inte blir mindre är svårt att svara på just eftersom vi inte vet vilka faktorer som påverkar den, säger Matti Särngren. 

    Ylva Mossing

    Akademikern

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    EXPERTEN SVARAR

    När våld i nära relation blir en arbetsmil...

    Liz lever med en kontrollerande man, något som med t...

    19 februari, 2026

    LÖN

    Första jobbet – vilken lön ska du kräva?

    Hur hög lön är rimligt att begära när man ska börja ...

    18 februari, 2026

    LÖN

    Så mycket bör du tjäna – kolla in nya siff...

    Ligger du rätt i lön? Nu finns färsk lönestatistik f...

    17 februari, 2026

    SÅ FUNKAR DET

    Så funkar flexpension – allt du behö...

    Flexpension lyfts ofta som en het fråga i avtalsförh...

    16 februari, 2026

    Läs även

    REPORTAGE

    Gruvan och staden: Så lockas arbetskraften...

    Gruvan i Kiruna gör att stora delar av staden måste ...

    12 februari, 2026

    KRÖNIKA

    ”Att satsa på barn talar om hopp”

    Vissa förslag borde aldrig formuleras. Att sätta bar...

    11 februari, 2026

    SJUKPENNING

    Många långtidssjukskrivna går miste om ers...

    Trots att de flesta anställda i Sverige omfattas av ...

    10 februari, 2026

    KLIMAT

    ”Genom att ha mycket kunskap själv k...

    Kan man som enskild anställd bidra till grön omställ...

    9 februari, 2026