”Genom att ha mycket kunskap själv kan man sprida det vidare”

Det är hög tid att agera, både organiserat och på egen kammare, anser personalvetaren Michelle Wermäng.

Organisationer och experter, bland annat FN:s klimatpanel (IPCC), WWF och Greenpeace har upprepade gånger slagit larm om att klimatförändringarnas effekter kommer tidigare och är allvarligare än man tidigare trott. Ändå menar kritiker att världen inte gör tillräckligt för att hindra eskaleringen. Bland annat har Klimatpolitiska rådet slagit fast att regeringens politik inte kommer att räcka för att nå Sveriges klimatmål till 2030.

Michelle Wermäng arbetar som arbetsledare för Röda Korset second hand i Varberg och lyfter fram kunskap och självrannsakan som en viktig faktor.

– Det är så mycket normer, vanor och invanda föreställningar som styr våra beteenden. Första steget är att rannsaka sig själv för att komma fram till vad man kan ändra i sin livsstil för att leva mer hållbart. Det behöver inte vara stora grejer, utan varje liten sak bidrar. Det finns mycket lättillgänglig kunskap om vad man kan göra själv för att bidra till en mer klimatsmart livsstil.

Kan man som privatperson påverka? Är det inte strukturella förändringar som behövs?

– Ja, jag tror att alla har ett ansvar, framför allt att utbilda sig själva genom att tillgodogöra sig information från säkra källor. Till exempel kan man göra tester på nätet för att svara på frågor kring livsstil och hur man kan göra för att komma ned till nivåer av minskade klimatutsläpp. Såklart är det strukturella jätteviktigt, men alla är med och påverkar det strukturella genom de val vi gör.

Nästa steg är att lyfta frågan på arbetsplatsen, menar Michelle Wermäng. Vad kan man tillsammans med sina kollegor göra för att verksamheten ska bli mer klimatmässigt hållbar?

– Att medvetandegöra och få till en dialog är nyckeln. Genom att ha mycket kunskap själv kan man sprida det vidare på arbetsplatsen och engagera fler. Folk tar efter andra, det du själv gör kan statuera goda exempel. Maten har till exempel stor påverkan på klimatet, kanske kan man föreslå att minska ned på kött och mejeriprodukter när det bjuds på mat på jobbet. Transport är en annan viktig del, att främja cykeln genom att ha bra cykelparkeringar och duschmöjligheter är också en bra grej.

Hur jobbar ni på Röda Korset med klimatfrågor?

– En stor del av vår verksamhet bygger på återbruk och cirkulär ekonomi, så klimatfrågan är alltid aktuell hos oss. Vi ser baksidan av textilindustrin och jobbar ständigt med att hitta sätt att hantera utmaningen i detta ännu bättre. Vi ser över transport och utsläpp, hur vi använder vår energi, vad vi serverar för mat och försöker minimera engångsprodukter. Men vi kan alltid förbättra oss. Vi är en väldigt stor organisation med många frivilliga, och vi försöker medvetandegöra, skapa dialog och få in klimatfrågan så att alla känner att de kan bidra lokalt, efter förmåga.

Hon lyfter vikten av att försöka göra klimatarbetet lustfyllt och ta ned det på en lokal nivå, så att fler kan känna ägandeskap.

– Klimatfrågan kan vara ganska tung, och många gånger kan man känna sig uppgiven då utvecklingen går åt fel håll globalt. Vi försöker att göra insatser tydliga och mätbara, då blir det mer konkret att man faktiskt kan göra skillnad. Jag tror det är viktigt att lyfta fram det positiva, och att visa att det inte behöver vara svårt, tråkigt eller jobbigt att göra annorlunda. Vi är flockdjur – börjar fler gå i en ny riktning följer andra med.

Läs också: Introducera klimatfrågan på jobbet: ”Avdramatisera ämnet”

Vad har facket för ansvar?

– Att lyfta frågan, trycka på politiskt och skapa förutsättningar för medlemmar och förtroendevalda att göra skillnad på sina arbetsplatser. Men också att föregå med gott exempel, informera om hur man jobbar med miljö och klimat inom den fackliga organisationen och ha policys kring det. Framför allt att vara konsekvent – att det finns en tydlig koppling mellan det man säger och det man gör.

Läs också: Hållbarhetsforskaren: ”Vi kan inte vänta på världens ledare”