Avtalsrörelsen som tog stopp på slutspurten

Sedd av 187

Kollektivavtal. Lönekarriär och arbetstid. Två knäckfrågor som återstår att lösa i kommuner och regioner. Akademikern följde förbundets förhandlare - tills hela avtalsrörelsen tog tvärstopp och sköts fram till hösten.

Senast ändrad 10:58, 14 Apr 2020
1 av 3 Foto: Anna Simonsson.
Malin Fröjmark och Carl Eos i förhandlingsrummet på SKR innan hela avtalsrörelsen sattes på paus.
2 av 3 Foto: Anna Simonsson.
Malin Fröjmark från Akademikerförbundet SSR förhandlar den del av kollektivavtalet som handlar om löner med SKR.
3 av 3 Foto: Anna Simonsson.
Lars-Erik Ekbäck Eriksson för handlar också med SKR för Akademikerförbundet SSR, men ansvarar för villkorsdelen i kollektivavtalet.

Malin Fröjmark tar ett djupt andetag när hon står med kaffekoppen i handen på entréplanet i de pampiga lokalerna på Hornsgatan i Stockholm, där Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har sitt kontor. Hon och kollegan från Vision, Carl Eos, väntar på att bli upphämtade av arbetsgivarsidans förhandlare för dagens sittning.

Än är hon inte nervös, säger hon. Men när det blir skarpare läge längre fram i förhandlingarna tror hon att det kan bli mer nervöst.

Två förhandlare från förbundet, Malin Fröjmark och Lars-Erik Ekbäck Eriksson, har delat upp förhandlingarna med SKR mellan sig. Malin Fröjmark förhandlar löneavtalet medan villkorsdelen är Lars-Erik Ekbäck Erikssons ansvar. Det nya kollektivavtal som ska ta vid när det nuvarande löper ut berör cirka 35 000 medlemmar som är anställda i kommuner och regioner.

När Malin Fröjmark en stund tidigare lämnade kontoret i Stadshagen där Akademikerförbundet SSR håller till, var det med ryggsäcken packad med dator och de viktigaste handlingarna inför dagens möte, exempelvis båda parternas yrkanden.

När förtroendevalda från olika distrikt samlades i november för avtalsråd förde de fram de frågor som medlemmarna anser är viktigast i årets avtalsrörelse. Det som kom fram där utgör tillsammans med enkätsvaren från förbundets lönedelegater basen i det som har kokats ihop till förbundets yrkanden. Dagarna före jul lämnade förbundsordförande Heike Erkers och förhandlingschef Markus Furuberg över Akademikerförbundet SSR:s yrkanden till SKR.

En viktig fråga handlar om möjligheten att göra lönekarriär.

– Att man verkligen ska kunna belönas för den prestation man gör, säger förhandlingschef Markus Furuberg.

– Man måste kunna göra en lönekarriär inom yrket så att lönestrukturerna bidrar till att behålla de yrkesskickliga akademikerna och attraherar nya. Det behöver bli betydligt bättre än i dag.

 

En annan fråga handlar om arbetstiden. Akademikerförbundet SSR har krävt ökat inflytande över sin arbetstid för medlemmarna. Och det är den frågan som kanske kommer att bli svårast att enas kring, gissar Markus Furuberg.

På den punkten får han medhåll från arbetsgivarsidan. För arbetstiden är en viktig fråga även för arbetsgivaren, men, kanske föga förvånande, med en annan ingång.

– När vi ser på arbetstiden ser vi att vi behöver ha en större flexibilitet. Man ska kunna anpassa förläggningen av arbetstiden utifrån verksamheten, säger Niclas Lindahl, chefsförhandlare hos SKR.

Facken vill att medarbetaren ska kunna styra arbetstiden mer och SKR vill att arbetsgivaren ska kunna styra mer. Även Niclas Lindahl tror att den frågan kan bli svår att enas kring under vårens förhandlingar.

Lars-Erik Ekbäck Eriksson är den på förbundet som förhandlar om arbetstiden med SKR.

– Arbetsgivaren vill egentligen det motsatta mot vad vi vill. Vi får se hur det där går ihop. Det kommer inte att bli alldeles enkelt om man säger så.

Kanske kommer arbetstiden att leda till långa möten längre fram. Men när Malin Fröjmark står och väntar i SKR:s foajé tillsammans med Carl Eos från Vision är det fortfarande en bit kvar till de långdragna förhandlingarna.

Under förmiddagen har de förberett sig tillsammans. De har diskuterat hur de ska agera under dagens förhandlingsomgång.

– Vi pratar strategier utifrån de yrkanden vi har och vi definierar vad vi vill, säger hon.

Det är viktigt att ha en tydlig målbild samtidigt som de också diskuterar möjliga kompromisslösningar. För det är det som förhandlingarna går ut på, att mötas.

– Man ska inte vara för snabb, utan avvakta och lyssna in motparten. Annars kan det låsa sig. Det är bra att fokusera på vad man vill uppnå, om man är överens om målet kanske man kan hitta olika sätt för hur det ska uppnås, berättar Malin Fröjmark.

 

Till viss del är det ett spel och båda sidor har sina strategier. När man hälsar är det exempelvis viktigt att visa att man är beredd att jobba tillsammans.

– Det är viktigt att hälsa ordentligt, som att man möts och vill nå ett gemensamt mål, inte som att man möts som motparter. Det är viktigt för att skapa en bra stämning, säger Malin Fröjmark.

Klockan 13 är det dags och hon och Carl Eos blir hämtade och åker hissen upp till förhandlingsrummet tre våningar upp. Bredvid datorn på bordet har Malin Fröjmark boken med kollektivavtalet som har gällt fram till slutet av mars. Dörren stängs och Akademikern får inte följa med längre än hit. Bakom gardinerna innanför glasväggen syns hur de inleder med småprat och lite skratt.

– Stämningen är trevlig och det kommer den att vara. Vi ska ändå sitta tillsammans en del under våren. Men det kan vara lite trevande till en början.

Även utan coronakrisen hade varken Akademikerförbundet SSR eller SKR räknat med att hinna förhandla klart till den 1 april då nuvarande avtal löpte ut. Dels beror det på industrins avtal som också skulle vara klart då. Först när de är färdiga och ”märket” är satt vet parterna i övriga sektorer vad de har att förhålla sig till. Dels beror det på att fackförbundet Kommunals avtal inte löper ut förrän en månad efter Akademikerförbundet SSR:s och de har också SKR som motpart. Troligare hade varit att de skulle blivit klara i maj – om inte pandemin hade kommit. I stället har hela avtalsrörelsen som bekant skjutits upp till hösten.

I början av avtalsrörelsen pågår mötena i ett par timmar. Senare i förhandlingarna kan det hända att mötena drar ut på tiden, även om gamla tiders nattmanglingar är ovanliga i dag.

– De flesta människor har sitt liv nu och vill ha det så. Man har gått ifrån den gamla inställningen och försöker hålla normala tider, säger Malin Fröjmark.

Om det blir långa sittningar för att få ihop det här avtalet kommer det att bli under april, när ett nytt avtal egentligen borde vara på plats.

Vilka frågor är det då som kommer att stötas och blötas in på småtimmarna? Vilka är de sista punkterna som parterna (förhoppningsvis) kommer överens om innan det nya kollektivavtalet är klart?

Alla inblandade verkar vara överens om att arbetstiden är den fråga där parterna står längst från varandra.

– Jag tror att arbetstiden  kommer att vara en het diskussionsfråga, säger Niclas Lindahl från SKR.

 

Hur gör man då som förhandlare om det är tydligt att parternas önskemål går på tvärs?

– Vissa frågor får man vara ganska tydlig med från början, och säga att det där kommer att bli svårt, säger Lars-Erik Ekbäck Eriksson.

Som exempel nämner han SKR:s önskemål om att göra undantag från veckovilan. Eller yrkandet att förlänga semesterperioden från bara de tre sommarmånaderna till att gälla mellan maj och september, framför allt inom vården som har svårt att bemanna verksamheten sommartid.

– Det får ganska stora konsekvenser. Hur ska vi kunna förklara det för våra medlemmar? Om någon får semester i maj innan ens skolorna har slutat, säger han.

– Jag ser det som osannolikt att vi kan acceptera det, det innebär så stor förändring.

Om det finns frågor som den ena parten inte alls är beredd att gå med på kan de läggas åt sidan. Men frågor där parterna ser en möjlig ingång tas upp till diskussion, säger Lars-Erik Ekbäck Eriksson.

– Men då vill vi också veta vad vi får för det. Man får inte så mycket gratis, allting kostar.

Den 22 mars beslutades att förhandlingarna ajourneras till i höst. Tanken är att ta vid där de slutade under våren, men ingen vet vad coronakrisen för med sig och parterna har öppnat för att nya yrkanden kan ställas. Men förhadnlingarna tar vid där de pausades.

– Det vi har diskuterat gäller och vi kommer att fortsätta utifrån där vi var när vi pausade förhandlingarna, säger Malin Fröjmark.   

up 57