Fredrik Hjulström: Mellantvånget motverkar syftet med nya lagen

Nya socialtjänstlagen har funnits i snart ett halvår – kommer förväntningarna att infrias? Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tror att det hänger på både pengarna och politiken.

Regeringen har avsatt 8–10 miljarder kronor under en fyraårsperiod, det vill säga drygt två miljarder om året, för att stödja kommunernas omställning till den nya socialtjänstlagen. Pengar som inte räcker på långa vägar, säger Fredrik Hjulström.

– Samtidigt som socialtjänsten ska ställa om så pågår ju det ”ordinarie” arbetet med utredningar, uppföljningar, dokumentation och annat som man har en skyldighet att prioritera. Ovanpå det ska man komma in tidigare, finnas där människorna i behov av hjälp och stöd finns, jobba förebyggande, lättillgängligt och kunskapsbaserat, säger han och fortsätter:

– Det krävs en ordentlig satsning för att lyckas. Lägger man ihop alla delar omsätter socialtjänsten drygt 300 miljarder om året. Två miljarder årligen är ganska lite om man ser till totalen. Kommun och stat behöver vara beredd på att skjuta till pengar.

Fredrik Hjulström varnar också för att det han kallar den repressiva politik som förs kan sätta käppar i hjulet för den nya socialtjänstlagen.

– Fortsätter vi ha den politik och det samhällsklimat vi har idag, där övervakning och hårda tag är i fokus, kommer pengarna gå till det. Det är bara att titta på hur mycket samlade resurser rättsväsendet fått de senaste tio åren, det handlar om enorma summor. En bra socialtjänstlag räcker inte, det måste också finnas politisk vilja.

Han lyfter upp förslaget om mellantvång, som innebär att föräldrar som tackar nej till socialtjänstens hjälp kan få betala vite. Att gå åt det repressiva hållet och samtidigt vara öppen, tillgänglig och i ögonhöjd med klienter och brukare är en motsägelse, säger han.

– Hot om tvång kommer att skada tilliten till socialtjänsten ännu mer. Det ökar sannolikheten att man inte kommer att vända sig till socialtjänsten eller inte öppna upp om sin familjs problem. Mellantvånget motverkar själva syftet med nya socialtjänstlagen och slår undan benen på intentionen att nå människor innan problem uppstår eller blir för stora.

Om socialtjänsten får tillräckligt med resurser och politiken inte går för hårt fram med de repressiva delarna kan den nya lagen få många positiva effekter – men då krävs ett förändringsarbete, menar Fredrik Hjulström.

– Jag hoppas att socialtjänsten framöver kommer att lägga betydligt mer av sina timmar på att hjälpa individer i behov av insatser, och mindre av sin tid på att utreda och kontrollera. Man har delvis byggt ett administrativt monster, förvisso med ett gott syfte, men på bekostnad av de mänskliga mötena. Jag hoppas på en återgång till klassiskt socialt arbete.

På många håll kämpar socialtjänsten med ansträngande arbetsbelastning och hög personalomsättning. Fredrik Hjulström tror att nya socialtjänstlagen – om rätt förutsättningar ges – kan hjälpa till att stärka yrkesrollen och göra jobbet mer meningsfullt.

– Att sitta med långa utredningar och hålla på med hård myndighetsutövning kanske inte är det mest motiverande jobbet alla gånger. Kan man få arbeta mer med förändringsprocesser och stödja människor att få det bättre tror jag fler kommer trivas med sina jobb. På så sätt får vi lägre personalomsättning och behåller kompetensen inom verksamheten, vilket i förlängningen gynnar enskilda som behöver socialtjänstens insatser.

LÄS OCKSÅ:

Personalbrist största utmaningen med ny socialtjänstlagen

Höga förväntningar på den nya socialtjänstlagen