På avstånd från corona

Våren 2020: Inom många yrkesgrupper är det omöjligt att hålla de rekommenderade två meternas avstånd till andra människor. Men för dem som kan, däribland många akademiker, ökar distansarbetet med 400 procent. Många som jobbar hemifrån upptäcker också att de både trivs med det och blir mer effektiva, enligt en undersökning från Tele2 och Kantar Sifo. Fokus ligger nu på kärnverksamheten och antalet överflödiga möten sjunker drastiskt.
Men hur ska vi jobba sedan, när pandemin släppt greppet om oss? Kommer vi att titta tillbaka på våren 2020 och se att det var just där och då som utvecklingen av arbetslivet för akademiker tog ett rejält kliv framåt?
En förändring som kommer att bestå är det ökade distansarbetet, som från och med nu blir mer legitimt för många fler, även i yrkesgrupper där det tidigare inte alls varit vanligt. Trots att vi vetat länge att de praktiska förutsättningarna finns har det inte blivit någon massrörelse – förrän nu. Nu vet vi av erfarenhet att det verkligen fungerar för många.
– Det som förut var något man förhandlade sig till att få göra någon dag i veckan kommer nu att bli mer självklart, säger Jan Löwstedt, professor och organisationsforskare vid Stockholms universitets företagsekonomiska institution, som just nu arbetar med en översikt av hur arbetslivet förändrats de senaste 30–40 åren.
Det ökade distansarbetet kommer förmodligen i sin tur innebära att rationaliseringen av kontorsutrymmen, som redan pågår på många håll, får ytterligare en skjuts, tror Jan Löwstedt. Dessutom kommer förändringen av arbetsvardagen att ställa nya krav på arbetsgivarens förmåga att leda och organisera arbetet. De senaste decennierna har vi blivit allt mindre intresserade av att veta om, eller styra över, hur människors arbete utförs, så länge det blir gjort i tid, menar han.
– Det finns stora fördelar, tycker många, med att få lägga upp och genomföra sitt arbete på det sätt de själva vill. Men å andra sidan är det inte alla gånger så bra, vare sig för dem själva eller för organisationen. Ledningen ställer krav på att vi ska leverera och avrapportera. Men arbete handlar ju också om att ha en process där det man gör blir bättre med tiden.
När vi inte har möten i onödan eller ödslar tid på småprat vid kaffemaskinen vinner vi kortsiktig effektivitet. Men det bör vägas mot långsiktig utveckling och förbättring, anser Jan Löwstedt.
– De där spontana, intuitiva förändringarna som enkelt kan uppstå när man ses, de blir kanske aldrig förverkligade om man inte ses.

Medan kontorsanställda fysiskt distanserat sig från viruset, har många i offentlig sektor tvärtom befunnit sig mitt i pandemin, i yrken där hemarbete inte varit ett alternativ. För att ta reda på hur deras arbetsliv påverkas har forskare vid Uppsala och Göteborgs universitet samlat in vittnesmål från personal i offentlig sektor. Såväl vårdpersonal i frontlinjen som socialarbetare och personer som arbetar med HR och administration har delat med sig av sin arbetsvardag via intervjuer och dagböcker.
Det första som blir tydligt i vittnesmålen är förstås den akuta förändring av arbetsdagen och rutinerna som pandemin inneburit, berättar Josef Pallas, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Men han ser också en genomgående tendens till att kärnverksamheten får ta större plats än tidigare, medan sådant som HR-arbete, administration och kommunikation hamnar i bakgrunden.
– Många har också kommit ifrån sin ledning. Man faller tillbaka på sin profession och vet vad man ska göra som socialarbetare, handläggare, lärare eller sjuksköterska, oavsett om det finns någon som bestämmer eller inte.
Personligen hoppas Josef Pallas på att det här i förlängningen kan bidra till en knuff bort från new public management-styrningens höga krav på utvärdering, dokumentation och mätande av prestation.
– Om man inom en verksamhet nu kan visa att den fungerar, utan att ha någon att hålla i handen, så tror jag att det kan motverka den externa styrningen även framåt.

Under pandemin har flera arbetsmiljöfrågor blivit i det närmaste akuta. Bristen på skyddsutrustning har varit en följetong som fått mycket uppmärksamhet. Andra sitter med gamnacke hemma i soffan och jobbar. För en del har gränsen mellan arbetstid och fritid blivit ännu otydligare, medan andra växlat upp till långa arbetsveckor under stor press när arbetsbördan vuxit och krisavtal aktualiserats. Arbetsvillkor och situationer som i förlängningen riskerar att påverka vår hälsa, både psykiskt och fysiskt.
För att följa upp hur covid-19 påverkar arbetsmiljö, hälsa och ledarskap inom ett stort antal områden och branscher har AFA Försäkring utlyst forskningsmedel. Några projekt har redan kommit igång.
– Vi vill dra lärdomar av den här tiden för att förhoppningsvis stå bättre rustade inför olika typer av kommande kriser, men även i en kommande vardag, säger Helena Jahncke som är FoU-chef på AFA Försäkring.
Pandemin har bland annat gjort det tydligare än någonsin hur viktigt det är med ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, menar hon. Det är lätt hänt att allt sådant sätts på paus i tider av kris, eftersom fokus då är på att hålla verksamheten flytande. Men det är ett riskabelt agerande, enligt Helena Jahncke.
– Det är viktigt att fortsätta hålla fokus på arbetsmiljön och vilka effekter olika förändringar i verksamheten får. Nu vill vi bidra till ännu mer kunskap på det här området för att på sikt kunna stötta olika verksamheter i det praktiska arbetet.