Pensionsåldern höjs: ”Då måste det bli mer hållbart”

Att vi lever längre är en framgång. Att förväntningarna på ett längre yrkesliv ökar är en logisk följd. Men medan pensionsåldern gradvis höjs syns en parallell utveckling: Fler blir sjuka av jobbet.

Arbetsmiljöverkets senaste rapport visar att över 13 500 arbetssjukdomar anmäldes 2024 – en ökning med 13 procent. Den största ökningen beror på hög arbetsbelastning, otydliga roller och otillräcklig återhämtning. För den enskilde innebär det risk för utmattning och sjukskrivning. För arbetsplatser och professioner betyder det kompetensförluster, ökade vakanser och ökad press på de som är kvar. På samhällsnivå hotar det både kvaliteten i verksamheterna och förtroendet för dem.

Om arbetslivet inte anpassas till ett längre arbetsliv, kommer resultatet inte bli fler friska arbetsår – utan fler år av utmattning, kompetensbortfall och sjukfrånvaro.

Återhämtning efter arbetstid löser inte en ohållbar arbetsdag

Ändå läggs ansvaret ofta på individen – att om varje medarbetare bara tränar, sover bättre och hittar balansen så löser sig resten. Och när stressnivåer stiger möts medarbetare ofta av friskvårdsbidrag, gymkort eller mindfulnessappar och uppmaningen att ”ta hand om sig”. Men återhämtning efter arbetstid löser inte en ohållbar arbetsdag. Det räcker inte – något Arbetsmiljöverkets senaste rapport vittnar om.

Återhämtning behöver inte bara uppmuntras, den måste planeras in och få utrymme i själva arbetsdagen. Det är först när återhämtning är en del av strukturen som den blir verkligt verksam. Annars förblir hållbarhet en ambition utan genomslag.

Hälsoinsatser i sig är inte fel, men de når ofta dem som redan prioriterar sin hälsa – och skymmer det verkliga problemet: att arbetsdagarna ofta organiseras utan utrymme för återhämtning. När tempot är högt och mötena avlöser varandra spelar det mindre roll hur mycket enskilda medarbetare mediterar på fritiden.

Återhämtning kan inte outsourcas. Den måste byggas in i arbetsdagen.

Här blir partsmodellen avgörande. Ett hållbart arbetsliv kräver inte bara god vilja, utan systematiskt arbetsmiljöarbete, tydligt chefskap och en stark facklig röst vid bordet. Ett brett samarbete mellan parterna är själva förutsättningen för att skapa långsiktigt hållbara jobb.

Fokuset behöver skifta. Från individens ansvar till organisatoriska strukturer. Från reaktiva stödinsatser till förebyggande arbetsmiljöarbete. Från punktinsatser till långsiktiga beslut.

Tre områden är särskilt avgörande:

Strukturell återhämtning

Många arbetsdagar är i dag utformade som ett pärlband av digitala möten, hög belastning och splittrad uppmärksamhet. Men hjärnan behöver återhämta sig – annars faller både fokus och kvalitet. Återhämtning måste bli en integrerad del av arbetsdagen, till exempel genom skyddade fokustider, mötesfria zoner och realistisk planering.

Hållbart ledarskap

Chefer har ett avgörande ansvar för att skapa hållbara arbetsmiljöer – men får sällan de resurser som krävs. Många hanterar stora personalgrupper, parallella mål och komplexa personalärenden. Resultatet blir ofta brandkårsutryckningar i stället för långsiktig styrning. Ett hållbart ledarskap kräver rimliga mandat, resurser och tid.

Det som mäts påverkar vad som görs

Många organisationer mäter prestation minutiöst. Få har lika god insyn i arbetsmiljödata, återhämtningsgrad eller vardagens friktioner. Hur ofta avbryts medarbetare i sitt fokus? Hur mycket tid går åt till att kompensera för otydligheter? Den organisation som identifierar sina flaskhalsar får ett tydligt försprång.

Det handlar inte om att sänka ambitionerna – utan om att göra dem möjliga att nå.

Om arbetslivet ska bli längre måste det också fungera längre. Det är fullt möjligt, men det kräver prioriteringar.

Tydlighet, rimliga krav, utrymme för återhämtning och chefer som ges tid att leda är inte en kostnad. Det är en investering i människor, i professionernas kraft och i ett hållbart samhälle.