Enligt siffror från 2014 hade 24 procent av de nyanlända som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag en eftergymnasial utbildning på minst två år. Året innan var motsvarande siffra 20 procent. Andelen högskoleutbildade ligger nu på samma nivå som för befolkningen i stort.
Vanligast bland de nyanlända akademikerna är det med utbildning inom företagsekonomi, handel, teknik, sjukvård och pedagogik.
Enligt Arbetsförmedlingens rapport kan 65 procent av de nyanlända akademikerna matchas mot yrken som kräver högskolekompetens, medan resten kan behöva komplettera eller verifiera sina utbildningar innan de kan söka jobb inom det område de är utbildade för. Av de 9 600 personer som i fjol lämnade etableringsuppdraget gick 29 procent vidare till någon form av arbete eller studier efter 90 dagar.
– Det finns en stor kompetens bland många av dem som kommer till Sverige och den måste vi bli bättre på att ta tillvara, säger Mathias Wahlsten, chef för enheten Integration och etablering vid Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande.
Bostadssituationen är, enligt Arbetsförmedlingen, en av de största utmaningarna för nyanlända och som kan försena inträdet på svensk arbetsmarknad.
Ylva Mossing
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
ARBETSRÄTT
Allt fler medarbetare köps ut
Utköpen blir allt vanligare på arbetsmarknaden. En f...
