– Det blir lite kris innan och lite efter. För man tar inte in konsulterna i förväg eftersom det kostar, trots att man ibland hade kunnat förutse behovet. De kommer när det är kris.
Vi kan kalla henne Karin. Hon vill inte uttala sig med sitt riktiga namn, eftersom det är känsligt att prata om konsulter och om arbetsmiljö. Hennes arbetsplats är ett socialkontor i en större stad.
Krisen hon talar om är den som uppstår när flera medarbetare säger upp sig på kort tid och det saknas folk för att utföra de nödvändiga utredningarna. Konsulter kan också tas in när det kommer in ovanligt många orosanmälningar, vilket gör att ordinarie personal inte hinner med. Men det uppstår också oro i arbetsgruppen för vad som ska ske när konsulterna lämnar, ofta flera på samma gång.
– Det kan vara som en lättnad när de kommer. Men osäkerheten finns där. Vad händer sen när de tas bort samtidigt? Vilka ärenden sitter de på?
Det är inte alltid överlämningen fungerar bra när en konsult lämnar arbetsplatsen. Ibland slarvar de med dokumentationen, berättar hon.
– De jobbar lite för snabbt ibland och de jättehöga krav som vi har på rutiner för dokumentation följs inte alltid, berättar Karin.
– När dokumentationen inte är fullständig i samband med att konsulterna slutar kan det vara svårt att veta vad som är gjort och inte för handläggarna som ska ta över.
På Karins arbetsplats har många konsulter tagits in. Hon är tacksam för det eftersom de har löst akuta kriser, men det är inte någon långsiktig lösning. Grunden till problemen handlar om arbetsbelastning och arbetsmiljö.
– Hade vi haft en bättre arbetsmiljö hade inte folk sagt upp sig eller blivit sjukskrivna.
Läs också ›› Kommunerna som betalar mes för konsulter i socialtjänsten
Droppen för många var när en omorganisering beslutades uppifrån utan stöd bland medarbetarna som dessutom inte fick komma till tals. Det ledde till flera uppsägningar.
På hennes förra jobb var det många som blev sjukskrivna på grund av den höga arbetsbelastningen.
– Det var så mycket att göra. Många ärenden och majoriteten var våldsärenden. Till slut orkar man inte.
Emellanåt funderar hon på att själv bli konsult. Högre lön, friare arbetssituation och att slippa gå på onödiga möten är sådant som lockar. Men Karin gillar ändå att ha kollegor och att vara på samma arbetsplats en längre tid än vad konsulterna ofta är.
– Jag är kluven för det är trevligt att ha kollegor. Men när det är som nu när det är flera konsulter inne på grund av personalbrist, då är det ingen bra stämning på jobbet heller och missnöjet bland kollegorna växer. Det spekuleras om att cheferna har sin egen agenda och missnöjet blir kvar.
Ibland funderar hon på att vidareutbilda sig till något annat eftersom arbetet sliter på henne. Hon är inte ensam om funderingar på att lämna yrket.
– Många slutar för att de inte orkar. Det är väldigt tungt i längden.
Från arbetsgivaren önskar hon en större förståelse för att arbetet är mentalt påfrestande.
Det kan vara som en lättnad när de kommer. Men osäkerheten finns där. Vad händer sen när de tas bort samtidigt? Vilka ärenden sitter de på?
Hon tror också att möjligheter till större specialisering skulle underlätta jobbet och ge känslan av att det går att utveckla sig inom yrket. Den som vill gå vidare i yrket i dag kan välja mellan att byta arbetsplats och att söka en chefstjänst. Men med specialistutbildningar i exempelvis våld mot barn, kriminalitet, psykisk ohälsa eller hedersproblematik, skulle det finnas fler utvecklingsmöjligheter.
Men det största ansvaret har politikerna, konstaterar hon. Det handlar om resurser.
– Det behövs för att till exempel ta in konsulter lite tidigare, innan allt blir kaos. Det kostar pengar, men det kanske det är värt. Kanske hade inte folk sagt upp sig om de hade haft en rimlig arbetsbörda, men när konsulterna väl sätts in, då är det för sent.
Hon upplever inte att politikerna är tillräckligt intresserade av problemen inom socialtjänsten, utan snarare lägger locket på när frågor om arbetsmiljö och arbetsbelastning kommer upp. Få medarbetare vågar lyfta kritiken på sina arbetsplatser av rädsla för repressalier.
– Jag är less på hur saker sköts. Det är våra familjer som drabbas.
Men ett erkännande från chefen kan också betyda mycket. När klienter eller andra myndighetspersoner är arga och skäller för att det finns sociala problem som handläggarna måste lösa kan det vara nog så viktigt att få höra att man gör ett bra jobb.
– Om man får erkännande för sin kompetens och uppskattning för sitt arbete, skulle det betyda mycket. Som hej, jag ser att du gör ett bra jobb, jag ser hur du kämpar.
Läs också ›› Så arbetar Salem – och slipper konsultkostnader
