I de bästa av världar…
- … räcker det med att vi informerar våra elever och vårdnadshavare att hur man är en god samhällsmedborgare och så blir de det, en god medborgare.
- … behöver inte elever och deras familjer psykosocialt stöd.
- … finns det ingen skolfrånvaro.
- … finns det enbart fungerande skolor där all personal och ledning trivs och skapar ett klimat som gynnar alla elever.
- … finns det bara lycka och kärlek.
Den världen lever vi inte i nu och vi kommer aldrig att göra det. Man kan sträva efter den världen men då tror jag att vi kommer missa den enskilda eleven.
Att skolan har blivit föremål för New public management (NPM) är ingen nyhet. Men att vi, socialarbetare i skolan mer går åt det hållet gör mig orolig. Oro att sluta se den elev som behöver bli sedd på grund av att man ska följa ett årshjul. Ett årshjul av temadagar, livskunskap och gruppverksamheter och utformande av olika planer, som krisplan, likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling. Eller sociala utredningar och kartläggningar kring kränkningar, frånvaro och konflikter. Där dokumentationen blir minst lika viktig som processen. Allt måste checkas av och insatser ska ha en viss ordning. Precis så som eleverna blir bedömda i det betygssystem som är idag, där man har klarat sig eller inte klarat sig. Är man duglig eller inte duglig? Vi ska finnas för alla men vem ska trösta och ta hand om det enskilda barnet, i en skola som numer är stöpt i NPM? Förminskar jag personalens kompetens med ett sådant påstående? Skriv en kränkningsanmälan i så fall.
Varför behöver skolkuratorn ett eget rum när vi ska jobba hälsofrämjande och förebyggande? Varför behöver vi ett eget rum om vi ska göra utredningar och kartläggningar? Jag behöver inte något eget rum för att göra de insatserna. Jag behöver ett eget rum för de enskilda samtalen, för att eleverna jag träffar ska ha en fast och trygg punkt att gå till när de har det som jobbigast, när de mår som sämst.
Förminskar jag personalens kompetens med ett sådant påstående? Skriv en kränkningsanmälan i så fall.
Varför ska varje skolkurator max ha 300 elever om vi ska jobba hälsofrämjande och förebyggande? Varför inte 600 elever? Antagligen för att vi i stället för stödjande samtal ska arbeta med kartläggningar och utredningar. Skolkuratorn ska i stället vara en skolsocialsekreterare där dokumentation blir minst lika viktigt som innehållet, så att nämnden kan få en pinne i sin statistik. Helt enkelt borde vi döpas om till skolsocialsekreterare eller om vi jobbar mer mot det hälsofrämjande hållet kanske vi borde ha utbildning i folkhälsa och pedagogik. Detta om vi ska följa med skolans resa i NPM. Ska vi det?
Ordet kurator härstammar från latinets curare vilket betyder ”att vårda” eller ”ta hand om”, borde vi inte arbeta med det då? Kan vi annars kalla oss kuratorer? Och med det säger jag inte att vi också behöver vara med och arbeta hälsofrämjande och förebyggande.
Apropå samtal. Om vi ändå pratar om det. Vad är det? Eller ännu intressantare vad är behandlande samtal? Eller ett terapeutiskt samtal för den delen? Det finns tydligen en vedertagen sanning i att man inte ska hålla på med det där med behandling i skolan. Dels skulle jag vilja vet vem som har sagt det, för det står ingenstans, dels skulle jag vilja veta vad behandling är för något? Var går gränsen mellan stödjande samtal och behandlande samtal? Eller vad är ett samtal förresten? Man kan absolut laborera med definitionen av vad samtal är, att kalla enskilda samtal för hälsofrämjande och förebyggande håller jag med om att man kan göra men de är nog också oftast åtgärdande.
Kan skolkurativt arbete minska Bups köer? Japp, det kan det om vi tidigt kan upptäcka de små problemen innan dom blir större. Om vi snabbare kan arbeta med eleven och deras betydande nätverk innan en ”behandling” behöver sättas in. Innan skolan behöver skicka en remiss till Bup eller göra en anmälan till socialtjänsten. Det kommer vi inte alltid att lyckas med och vi kommer att behöva samarbete med andra instanser men vi skolkuratorer måste finnas till för dem som behöver oss mest, vem annars kommer att se den som behöver bli sedd?
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
Krönika: Det kan vara skadligt att vänja sig
KRÖNIKA
Det är lätt att vänja sig, även vid sådant...
25 april, 2024
Låginkomsttagares vård kostar mer – trots att de lev...
FORSKNING
Redan från 20-årsåldern har personer med l...
24 april, 2024
