Krav i Almedalen: Max 300 elever per skolkurator

Tidigt stöd och tillgång till en trygg vuxen i skolan. Det efterlyste Matilda Berglund Calais, från Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar när Akademikern och Socionomen höll seminarium i Almedalen.

– Vi har inte en skola som är anpassad för alla. Bland våra medlemmar med NPF är det många som dessutom har tilläggsproblematik i form av exempelvis depressioner och ångest, sade hon under panelsamtalet.

– De måste misslyckas för att få hjälp, och får vänta länge på den hjälpen.

I samtalet som hölls på onsdagseftermiddagen under Almedalsveckan deltog även Kerstin Evelius, sektionschef uppdrag psykisk hälsa, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Ulla-Maija Madison, socionom/kurator och styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR och Cem Celepli Atci, vd och grundare för Allbry, ett företag som har skapat en tjänst för kommunikation mellan elevhälsa och elev.

Tillgängligheten till elevhälsan är en viktig faktor, konstaterade även Ulla-Maija Madison.

– Därför är det viktigt att en skolkurator har ansvar för max 300 elever, men så ser det inte ut.

Missa inte vårt panelsamtal om den bristande tilliten till socialtjänsten:

”Tilliten byggs i mötet med människor”

Kerstin Evelius från SKR ställde sig inte bakom kravet på max 300 elever utan konstaterade att det beror på hur uppdraget ser ut. Om skolkuratorn och elevhälsan arbetar mer hälsofrämjande på strukturell nivå, är behovet inte lika stort.

– Och tillgången på kuratorer är begränsad. Jag vill inte lyfta bort kuratorer från Bup för att de ska börja arbeta med behandling någon annanstans.

Läs också ›› Alla inlägg i debatten om skolkuratorns roll

Skolkuratorns roll är fortfarande otydlig, sade Cem Celepli Atci, men konstaterade också att vissa enklare ärenden kan skolkuratorn ta genom att jobba med individuella samtal. Han efterlyste en komplett elevhälsa där alla elever vet vad de olika yrkesrollerna gör.

– Vi behöver tillgängliggöra elevhälsan och alla elever måste veta vilka som finns där och vad de sysslar med.

Orsaken till de alarmerande höga siffrorna över köerna till Bup diskuterades också. Digitalisering med den granskning som barn och unga utsätts för i sociala medier, bristande framtidstro och många omorganisationer i skolan var några förklaringar som lyftes.

– Jag skulle gärna se en genomlysning av skolan, sade Kerstin Evelius och efterlyste tester i mindre skala, och en förankring i vetenskapen innan nya omorganisationer sjösätts.

– Omorganisationer skapar stress både hos lärare och elever. Lite mindre experimentverkstad i skolan skulle jag önska.

Intresset var stort för Akademikerns och Socionomens panelsamtal i Almedalen. Foto: Annika Clemens