Jag kan bara föreställa mig hur det skulle vara att inse att någon av mina närmaste kollegor egentligen har jobbat för ett kriminellt nätverk. Så har det varit i exempelvis Södertälje kommun där ledningen talar om att många har tagit anställning och nästlat sig in i kommunen med syftet att föra ut skattepengar till de kriminella nätverken.
Det handlar om miljardbelopp från välfärdspengar som finansierar kriminalitet. Ju högre upp i den kriminella ekonomin man befinner sig desto vanligare är det att tjäna sina pengar genom olaglig företagsverksamhet. Den senaste tiden har det visat sig att kriminella nätverk står bakom vårdcentraler, skolor, HVB-hem och assistansbolag.
Men flera av de lagskärpningar som ska stoppa de organiserade brotten drivs igenom i så rask takt att diskussionen om vilka konsekvenser de får knappt hinns med. När förslaget om säkerhetszoner skickades ut på remiss var det med så kort svarstid, och dessutom över jul och nyår, att flera remissinstanser uppgav att de inte hade möjlighet att lämna genomarbetade svar.
När förslaget om säkerhetszoner skickades ut på remiss var det med så kort svarstid, och dessutom över jul och nyår, att flera remissinstanser uppgav att de inte hade möjlighet att lämna genomarbetade svar.
Lagrådsremissen skulle betas av så fort att rådet konstaterade att ”regeringen skulle ge sig själv så kort tid för begrundan av Lagrådets yttrande att granskningen framstår som endast en formalitet”. Mindre än en månad efter att Lagrådet, som ska granska att nya lagar inte krockar med grundlagar eller andra lagar, tog emot remissen lämnades en proposition till riksdagen, och då hade regeringen ändå planerat att det skulle gå ännu fortare och bett Lagrådet om en ”skyndsam hantering”.
Kamerabevakning med ansiktsigenkänning, alternativ till uppehållstillstånd för individer som utgör säkerhetshot, utökade möjligheter för kommuner att göra bakgrundskontroller av anställda är några förslag som utreds i snabbspår.
I det senaste numret av Akademikern berättar vi om kontrollerna som ska stoppa den organiserade brottsligheten. Men vi går också in på vilka konsekvenser den hårdare kontrollen kan få – för diskussioner om långsiktiga effekter behövs. Hur stor är risken att den ökade övervakningen om några år används på platser den inte är tänkt för? Och vad kommer att ske med all den information som samlas in om oss?
Värdet av den personliga integriteten kanske kan vara lätt att ta för given så länge man har den. Men när den är borta är det för sent.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
ARBETSMILJÖ
”Arbetsmiljöfrågor har ofta låg prioritet ...
Närmare 800 personer beräknas dö varje år på grund a...
AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR
Han blir ny förbundsdirektör på Akademiker...
Lars Holmblad lämnar efter 27 år på posten och Akade...
