Hur mycket övervakning tål vi?

Lagrådsremissen skulle betas av så fort att rådet konstaterade att ”regeringen skulle ge sig själv så kort tid för begrundan av Lagrådets yttrande att granskningen framstår som endast en formalitet”. Mindre än en månad efter att Lagrådet, som ska granska att nya lagar inte krockar med grundlagar eller andra lagar, tog emot remissen lämnades en proposition till riksdagen, och då hade regeringen ändå planerat att det skulle gå ännu fortare och bett Lagrådet om en ”skyndsam hantering”.

Kamerabevakning med ansiktsigenkänning, alternativ till uppehållstillstånd för individer som utgör säkerhetshot, utökade möjligheter för kommuner att göra bakgrundskontroller av anställda är några förslag som utreds i snabbspår.

I det senaste numret av Akademikern berättar vi om kontrollerna som ska stoppa den organiserade brottsligheten. Men vi går också in på vilka konsekvenser den hårdare kontrollen kan få – för diskussioner om långsiktiga effekter behövs. Hur stor är risken att den ökade övervakningen om några år används på platser den inte är tänkt för? Och vad kommer att ske med all den information som samlas in om oss?

Värdet av den personliga integriteten kanske kan vara lätt att ta för given så länge man har den. Men när den är borta är det för sent.