7 november, 2018

Ett år sedan #metoo startade – vad har hänt?

För ett år sedan kom de första #metoo-uppropen. Kriminalvårdens upprop lämnades direkt till ledningen, nu är flera förändringar på gång.

malin-isaksson

Malin Isaksson. Foto: Sari Richert

I oktober förra året drog #metoo-kampanjen igång. Vittnesmål från hela världen om sexuella övergrepp, maktmissbruk och trakasserier lyftes fram och i Sverige hakade bransch efter bransch på. Några upprop var fackförbundens #inteförhandlingsbart, Svenska kyrkans #vardeljussocialarbetarnas #orosanmälan och Kriminalvårdens #virivermurarna.

#Virivermurarna undertecknades av 954 kvinnliga medarbetare inom Kriminalvården. I en Facebook-grupp beskrev de också trakasserier och särbehandling som de utsatts för på jobbet.

Malin Isaksson, är tillförordnad hr-expert och en av initativtagarna till #virivermurarna.

Vad fick ni för respons efter att ni lämnat in uppropet?

– Det var bara positiva kommentarer som vi fick. Det var bra att vi lämnade uppropet direkt till ledningen eftersom det ledde till att vi snabbt fick en dialog med dem. Jag tror det underlättade för att det skulle börja hända saker i organisationen, säger hon.

Nu har det gått ett år, vad har hänt?

– Ett år är ganska kort tid för dessa frågor, det är ett stort förändringsarbete som måste till. Men hr-avdelningen har skrivit nya riktlinjer om kränkande särbehandling och håller på att revidera riktlinjen för likabehandling utifrån den nya lagstiftningen om aktiva åtgärder, säger Malin Isaksson och fortsätter:

– Även enhetschefen för arbetsmiljö och arbetsgivarstöd har deltagit vid chefsdagar i olika regioner för att prata om de här frågorna. Vi som tog initiativ till uppropet har också varit med för att prata om uppropet och om myndighetens verktyg för att förändra samtalsklimatet och förhindra, stoppa och förebygga trakasserier. Vi har också berättat att det går att skicka medarbetare på samtalsledarutbildning för metodstödet ”åskådarens roll i ett jämställt samtalsklimat”, vilket är ett konkret verktyg för att stoppa jargong med kränkningar och trakasserier i grupper.

Drygt ett halvår efter att Malin Isaksson och kollegorna Katarina Risberg och Mia Blomberg lämnade in uppropet hade de möte med myndighetens hr-direktör, säkerhetsdirektör, en enhetschef och en sektionschef från hr-avdelningen.

– Då lyfte vi att vi efterlyser en uttalad långsiktig strategi för att förbättra arbetsmiljön i hela organisationen, så att inte arbetet blir personberoende. Värsta scenariot är ju att det här om ett år ska falla i glömska.

Vad hoppas du på framöver?

– Uppropet visade att det finns allvarliga problem där personal blir utsatt av annan personal för sexistiska kränkningar. Det är oacceptabelt och ingenting som någon ska behöva utstå på sin arbetsplats. Jag hoppas vi blir en av de mest välfungerande arbetsplatserna som finns framöver. Att frågan tas på allvar och att vi jobbar med den hårt, säger Malin Isaksson. 

Text: Stina Loman.

Akademikern

Senaste nytt

Var fjärde ung tjej har svåra besvär av psykisk ohälsa

PSYKISK OHÄLSA Psykisk ohälsa vanligt förekommande bland ...
2 juni, 2023

Spotify: Vi måste skapa trygghet – rädda människor p...

HR På Spotify brukade många problem lösas gen...
31 maj, 2023

Kommunerna med störst andel barn i fattiga hushåll

EKONOMI Stora skillnader mellan kommunerna – här f...
30 maj, 2023

Tidslinje: Lever vi längre i dåliga tider?

FOLKHÄLSA Forskarna är överens om att det finns ett ...
29 maj, 2023


Läs även

Tvingades sluta på dagen: ”Utan facket hade jag inte...

REPORTAGE Kristina Tercero fick lämna sitt jobb som ...
23 maj, 2023

Orimliga krav på effektiviseringar

KRÖNIKA Ambitionsnivån ska höjas och verksamheten ...
15 maj, 2023

Facklig kritik mot regeringens satsning på Kriminalv...

POLITIK Akademikerförbundet SSR och Saco-S är krit...
17 april, 2023

Experten svarar: Hjälp – vi har för mycket att göra!

EXPERTEN SVARAR Arbetsbelastningen har ökat samtidigt som ...
12 april, 2023