7 november, 2018

Ett år sedan #metoo startade – vad har hänt?

För ett år sedan kom de första #metoo-uppropen. Kriminalvårdens upprop lämnades direkt till ledningen, nu är flera förändringar på gång.

malin-isaksson

Malin Isaksson. Foto: Sari Richert

I oktober förra året drog #metoo-kampanjen igång. Vittnesmål från hela världen om sexuella övergrepp, maktmissbruk och trakasserier lyftes fram och i Sverige hakade bransch efter bransch på. Några upprop var fackförbundens #inteförhandlingsbart, Svenska kyrkans #vardeljussocialarbetarnas #orosanmälan och Kriminalvårdens #virivermurarna.

#Virivermurarna undertecknades av 954 kvinnliga medarbetare inom Kriminalvården. I en Facebook-grupp beskrev de också trakasserier och särbehandling som de utsatts för på jobbet.

Malin Isaksson, är tillförordnad hr-expert och en av initativtagarna till #virivermurarna.

Vad fick ni för respons efter att ni lämnat in uppropet?

– Det var bara positiva kommentarer som vi fick. Det var bra att vi lämnade uppropet direkt till ledningen eftersom det ledde till att vi snabbt fick en dialog med dem. Jag tror det underlättade för att det skulle börja hända saker i organisationen, säger hon.

Nu har det gått ett år, vad har hänt?

– Ett år är ganska kort tid för dessa frågor, det är ett stort förändringsarbete som måste till. Men hr-avdelningen har skrivit nya riktlinjer om kränkande särbehandling och håller på att revidera riktlinjen för likabehandling utifrån den nya lagstiftningen om aktiva åtgärder, säger Malin Isaksson och fortsätter:

– Även enhetschefen för arbetsmiljö och arbetsgivarstöd har deltagit vid chefsdagar i olika regioner för att prata om de här frågorna. Vi som tog initiativ till uppropet har också varit med för att prata om uppropet och om myndighetens verktyg för att förändra samtalsklimatet och förhindra, stoppa och förebygga trakasserier. Vi har också berättat att det går att skicka medarbetare på samtalsledarutbildning för metodstödet ”åskådarens roll i ett jämställt samtalsklimat”, vilket är ett konkret verktyg för att stoppa jargong med kränkningar och trakasserier i grupper.

Drygt ett halvår efter att Malin Isaksson och kollegorna Katarina Risberg och Mia Blomberg lämnade in uppropet hade de möte med myndighetens hr-direktör, säkerhetsdirektör, en enhetschef och en sektionschef från hr-avdelningen.

– Då lyfte vi att vi efterlyser en uttalad långsiktig strategi för att förbättra arbetsmiljön i hela organisationen, så att inte arbetet blir personberoende. Värsta scenariot är ju att det här om ett år ska falla i glömska.

Vad hoppas du på framöver?

– Uppropet visade att det finns allvarliga problem där personal blir utsatt av annan personal för sexistiska kränkningar. Det är oacceptabelt och ingenting som någon ska behöva utstå på sin arbetsplats. Jag hoppas vi blir en av de mest välfungerande arbetsplatserna som finns framöver. Att frågan tas på allvar och att vi jobbar med den hårt, säger Malin Isaksson. 

Text: Stina Loman.

Akademikern

Senaste nytt

Sökes: Kollegor

ARBETSMARKNAD Bristen på socionomer tvingar Norrtälje at...
2 februari, 2023

Konsulter rött skynke för den som vill locka medarbe...

LEDARE Det anses inte som bra reklam för ett soci...
31 januari, 2023

Här är kommunerna som betalar mest för konsulter i s...

GRANSKNING 186 kommuner har deltagit i Akademikerns u...
30 januari, 2023

Konsultkostnader för miljoner

GRANSKNING Två av tre kommuner använder sig av konsul...
30 januari, 2023


Läs även

Sökes: Kollegor

ARBETSMARKNAD Bristen på socionomer tvingar Norrtälje at...
2 februari, 2023

Konsultkostnader för miljoner

GRANSKNING Två av tre kommuner använder sig av konsul...
30 januari, 2023

Brister i personalens säkerhet på flera arbetsplatser

ARBETSMILJÖ Mer än tre av fyra arbetsplatser brister i...
25 januari, 2023

Experten svarar: Hörsel- och synproblem – vad gäller...

EXPERTEN SVARAR Helin störs av bullret i skolan där hon jo...
25 januari, 2023