Förkortad arbetstid har varit en central del i årets avtalsrörelse. Men det har varit svårt att nå fram, tycker till exempel Markus Furuberg, förhandlingschef och biträdande förbundsdirektör på Akademikerförbundet SSR.
Fackförbunden konstaterar att 40-timmarsveckan har drygt 50 år på nacken och infördes i en tid då vi levde i ett hemmafrusamhälle. I dag när både mammor och pappor jobbar och dessutom ska sköta hushållet är det många som blir stressade. LO hänvisar till forskning och menar att kortare arbetstid skulle ge bättre sömn, mindre stress, mer återhämtning och färre misstag på jobbet.
Arbetsgivarna med Svenskt Näringsliv och Almega i spetsen varnar å sin sida för ökade kostnader för företagen, höjda skatter och även ökad stress för medarbetarna.
– Om samma jobb ska göras på kortare tid ökar stressen. Det finns de som vittnar om att arbetsgivarna övervakar mer för att få ut mer arbete per timme. Det kan bli så att hälsan påverkas negativt, sade Patrick Joyce, chefsekonom på Almega på ett seminarium i riksdagen där frågan debatterades på onsdagen.
Stor andel av befolkningen arbetar i Sverige
Seminariet inleddes med att parterna presenterade siffror över hur mycket svenskarna jobbar. Mest i Europa, mätt per capita, enligt LO. Bland de länder som jobbar minst i världen, om man mäter per sysselsatt, menar Almega.
– Arbetstid per sysselsatt tycker vi är ett felaktigt mått, för det visar inte den höga sysselsättningsgraden, sade Kerstin Mikaelsson, utredare på LO.
– Här jobbar mammor och pappor, men även mor- och farföräldrar går till jobbet. Så ser det inte ut i många andra länder.
Kerstin Mikaelsson, utredare på LO.
Men Patrick Joyce och Almega har en helt annan syn på saken.
– Om man ser till antal arbetade timmar per år och sysselsatt ligger Sverige exceptionellt lågt, sade han.
I en rapport som Almega släppte i veckan konstateras att en generell arbetstidsförkortning skulle bli dyr.
– Vi räknar med att det skulle ge ett produktionsbortfall som motsvarar 181 miljarder kronor. Det motsvarar mellan fem och sex års reallöneökningar för de anställda.
På den fackliga sidan hävdar exempelvis Kommunal att det inte behöver medföra några kostnader alls, även om lönerna behålls på samma nivå när arbetstiden kortas.
– Vi har sett i andra länder att det har blivit en ökning av BNP bland annat eftersom det leder till ökad inhemsk efterfrågan, sade Hampus Andersson, utredare på Kommunal.
Men LO har presenterat forskning som tyder på att det blir ett visst inkomstbortfall, och att det motsvarar mindre än halva arbetstidsförkortningen.
– Man ska vara realistisk, det finns kostnader i det. Men det är en viktig fråga och Sverige har inte gjort något på 50 år och då kan det få kosta, sade Kerstin Mikaelsson.
– BNP kan påverkas negativt, men vi kan få ökad livskvalitet.
När parterna inte ens är överens om grundpremisserna, hur ska man då gå vidare?
Politikens roll
Seminariet arrangerades av riksdagsledamöterna Camilla Mårtensson (L) och Leila Ali Elmi (MP). Och frågan är om det är politiker som ska besluta om arbetstidsförkortning eller om det endast ska vara en fråga för parterna?
Almega konstaterade, liksom Svenskt Näringsliv också har gjort, att politiken tveklöst bör hållas utanför och att frågan ska lösas parterna emellan, enligt den svenska partsmodellen. Även Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, betonade att man bör vara försiktig med att låta politikerna styra.
Men Markus Furuberg från Akademikerförbundet SSR ville inte helt bort från idén om politisk inblandning.
– Vi har en arbetstid som är reglerad i lag i dag. Och vem ska betala för en arbetstidsförkortning? Det kanske inte primärt är enskilda arbetstagare. Och även om det blir olika lösningar för olika branscher, kommer det nog inte att ske utan den politiska pressen tyvärr.
Seminariet arrangerades av riksdagsledamöterna Camilla Mårtensson (L) och Leila Ali Elmi (MP).
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
AVTAL
Avtal i hamn för bemanningsanställda
En del av utrymmet på 6,4 procent över två år sätts ...
ARBETSLÖSHET
Arbetslösheten högst i Skåne
Arbetslösheten fortsätter att öka i stora delar av l...
