Mer än tre fjärdedelar av företagen i EU rapporterar att det är svårt att hitta arbetstagare med rätt kompetens. Redan 2021 hade 28 yrkesområden inom EU som sjukvård, byggverksamhet och ingenjörsvetenskap brist på personal. Efterfrågan på utbildad personal växer i såväl hög- som lågkvalificerade yrken. Det är uppenbart att det krävs stora satsningar på utbildning och kompetensförsörjning om vi ska leda klimatomställningen och säkra framtidens jobb i Sverige. Trots detta drar regeringen ned på viktiga kompetenssatsningar.
Kompetensförsörjning och yrkesutbildning förutsätter en aktiv arbetsmarknadspolitik som kan svara på marknadens behov. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson säger att mer styrning behövs i gymnasieprogrammen och jag håller med. Men tyvärr verkar Pehrson och högerregeringen glömma bort de som redan befinner sig mitt i yrkeslivet.
Det går redan nu att skåda resultatet av högerns arbetsmarknadspolitik. Över 20 000 platser inom vuxenutbildningen har försvunnit och anslagen till arbetsmarknadsutbildningarna har minskat. Särskilt hårt drabbas yrkesutbildningar med stor efterfrågan. Detta trots att vi vet att det behövs mer än ingenjörer och högutbildade tjänstemän för att ro samhällsomställningen i land.
Arbetsmarknaden är i ständig förändring. Det som en gång var efterfrågad kompetens kan komma att förändras. Nu står Sverige och EU inför en otrolig utveckling av industri och samhälle, med tusentals nya jobb som växer fram. En utveckling som kompetensen behöver följa. Det kommer att kräva framförhållning och ambition, men framför allt, politisk vilja.
För att öka sysselsättningen och finansiera välfärden behöver fler komma i arbete. Det ska ske genom ökade möjligheter att delta i utbildning, yrkesutbildning och komvux. Validering och tillgodoräknande av tidigare kompetenser ska stärkas. De valideringssystem som arbetsmarknadens parter och branschorganisationer tillhandahåller kan lösa stora delar av kompetensbristen och snabbt få människor i arbete.
Arbetare ska ha möjligheten att vidareutbilda eller skola om sig för att möta den förändrade arbetsmarknaden. Kompetensbristen löses inte genom att bara titta på ungdomar och styra om gymnasieprogrammens utbildning. Regeringen måste våga prioritera och tillsätta fler yrkesutbildningar i bristyrken. Satsningar på nya utbildningsplatser som möter arbetsmarknadens efterfrågan behövs, samtidigt som vi ska vidareutbilda de som redan är etablerade på arbetsmarknaden. Det håller helt enkelt inte att lägga ned utbildningar när vi står inför en av de största industrisatsningarna på årtionden.
2023 är Europaåret för kompetens. Året då EU lägger extra fokus på att främja kompetensförsörjning och investeringar i Europa. Det är en viktig möjlighet för att stärka EU:s konkurrenskraft och helt nödvändigt för att Sverige ska säkra fler klimatinvesteringar för framtidens jobb. Men då krävs en politik som inte låter arbetare hamna efter i samhällsomställningen.
