Orimliga arbetsvillkor i äldreomsorgen orsak till misslyckande under pandemin

Ambitionen att skydda de äldre, de allra sköraste, i pandemin har misslyckats. Dödstalen i covid-19 visar att äldre med hemtjänst och de som bor på särskilda boenden har drabbat särskilt hårt av smittan. Ytterst ansvarig är regeringen. Det konstaterar coronakommissionen i en första delrapport som presenterades på tisdagen.

Flera orsaker lyfts fram. Allvarligast, enligt kommissionens ordförande Mats Melin, är de strukturella bristerna som gjorde att äldreomsorgen inte var rustad för att möta en pandemi. Var fjärde anställd är timanställd, 40 procent saknar undersköterskeutbildning och varje chef har i genomsnitt 60 personer under sig.

– Det är tydligt att det brister i förutsättningarna för dem som arbetar inom äldreomsorgen, säger Vesna Jovic, utvecklingschef på Akademikerförbundet SSR och även en av ledamöterna i coronakommissionen.

– Att ha 60 medarbetare per chef är inte rimligt. Du kan inte leda en verksamhet på de premisserna. Det är en fråga vi har drivit som förbund också.

Andra orsaker som kommissionen pekar på är det otydliga regelverket för hur långt ett äldreboende har rätt gå när det gäller smittskyddsåtgärder samt det delade huvudmannaskapet mellan regioner och kommuner för äldreomsorgen.

Ett exempel på otydligt regelverk är att det är tveksamt om man har rätt att hålla smittade boenden åtskilda från andra mot deras vilja.

Äldreomsorgen har förändrats mycket de senaste 20 åren. Befolkningen lever längre och med fler sjukdomar, vilket ställer krav på vården inom äldreomsorgen.

– 25 procent av hälso- och sjukvården bedrivs inom kommunerna i dag. Kommunerna har fått bära kostnaderna för den här utvecklingen och de har inte fått kompensation för det, säger Vesna Jovic.

Bristerna som har kommit i ljuset på grund av de ödestigna konsekvenserna under pandemin har inte varit okända tidigare. I flera olika rapporter har både Socialstyrelsen och IVO lyft fram dem.

– De har lyft fram bristen på kontinuitet, bristen på kompetens, de många timanställningarna i olika rapporter. Trots det har man inte tagit tag i det på regeringsnivå. Det är också skälet till att vi lyfter fram regeringens ansvar här, säger Vesna Jovic.

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, hoppas att coronakommissionens rapport ska bli ett startskott för bättre villkor för de anställda inom vården.

– Många fler kompetenser behövs. Inte minst behövs en satsning på äldrekuratorer. Ökad ensamhet och multisjuka bland äldre ökar behoven av psykosocialt stöd. Äldrekuratorer skulle öka tryggheten och kvaliteten för äldre, anhöriga och övrig personal i äldreomsorgen, säger hon i ett pressmeddelande.

Socialminister Lena Hallengren (S) berättade på presskonferensen att regerinen ska tillsätta en utredning om en ny äldreomsorgslag.

– Det är alltmer uppenbart att äldreomsorgens regelverk är för svagt och kvaliteten är för ojämn. Min ambition är att presentera utredningen före jul.

På onsdag eftermiddag kan medlemmar i Akademikerförbundet SSR ställa frågor om coronakommissionen direkt till Vesna Jovic. På mötet, som hålls digitalt, kommer hon att berätta om det första delbetänkandet från kommissionen vars arbete nu fortsätter. Uppdraget ska slutredovisas i slutet av februari 2022.