Stolta värderingar

45 000 personer beräknas ha deltagit i Prideparaden i Stockholm i augusti. Akademikerförbundet SSR tågade med för tolfte året i rad och fanns också på plats på festivalområdet. 

– Alla ska kunna känna sig bekväma med att vara sig själv på sin arbetsplats. Så är det tyvärr inte i dag. Arbetet för ett inkluderande arbetsliv är en prioriterad facklig fråga. Det är självklart för oss att delta i pridefestivaler, säger förbundsordförande Heike Erkers. 

På förbundskansliet samlades under prideveckan även ett 20-tal chefer, personalvetare/HR-strateger, fackligt förtroendevalda och skyddsombud på utbildningen Hen Hon Han för att få bättre kunskap i hbtq-frågor på jobbet. 

Bland annat diskuterades hur de som inte följer normen i samhället behandlas och hur långt olika arbetsplatser kommit med hbtq-frågor.

Det är inte självklart att vara öppen med sin sexualitet eller sin könsidentitet på jobbet, till exempel att berätta vem man tillbringat semestern med. Det här är i allra högsta grad en arbetsmiljöfråga, menar Daniel Hjalmarsson, på Akademikerförbundet SSR, som håller i hbtq-utbildningen. 

– Sitter du i fikarummet och hör förminskande och raljanta skämt dras om en kollega är det tydliga tecken på att detta inte är en öppen och inkluderande arbetsplats. Men det är så klart inte heller positivt om det är helt tyst kring de här frågorna. Hur ska en kompakt tystnad egentligen tolkas? säger han och påpekar att värderingsfrågor alltid borde vara närvarande på en arbetsplats. 

– Det är bara då som vi kan utvecklas och bli bättre. 

Vid årsskiftet gjordes en lagändring som innebär att arbetsgivarna måste ta mer ansvar för att ingen diskrimineras på jobbet. Det innebär att man nu tar hänsyn till alla diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 

Förväntningarna på vad lagändringen ska leda till är höga, menar Daniel Hjalmarsson. 

– Men det är många arbetsgivare som nog inte riktigt vet vad som ska göras. Kartläggningar är grunden, men det får inte stanna där. Utifrån kartläggningarna måste åtgärder vidtas för att alla ska känna sig välkomna och inkluderade, säger han.

En av deltagarna på utbildningen är Martin Callermo, institutionschef på Statens institutionsstyrelse. Han gick kursen för att själv få mer grundkunskaper inom hbtq-frågor och har en ambition att jobba med dem inom institutionsvården.

– Vi har ungdomar som kommer till oss i en skör fas i livet. Det är oerhört viktigt att ha personal med kompetens inom de här frågorna, säger han.

Kursdeltagaren Erika Haanaes är verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen i Falu kommun och berättar att de kommit en bit på väg när det gäller ökad medvetenhet om hbtq-frågor. Exempelvis har det tagits fram en ny värdegrund och Erika Haanaes håller i en hbtq-utbildning där personal från hela kommunen är välkomna. 

– Den har blivit fullbokad varje gång, vilket visar att det finns ett intresse och tryck att få utveckla de här frågorna inom fler förvaltningar. En inkluderande arbetsplats innebär att man pratar om de här sakerna. Alla kan "säga grodor" och göra fel, men så länge vi synliggör och jobbar med det så kommer vi hela tiden ett steg framåt, säger hon. 

Text: Stina Loman, Akademikern.