– Det känns fantastiskt. Jag var nära att aldrig skicka in uppsatsen, eftersom jag skrivit om ett så udda ämne. Det kändes osannolikt att jag skulle kunna vinna.
I sin C-uppsats, Deepfakes, real votes. Political parties´use of deepfakes through the lens of AI ethics and democracy theory, har Mikaela Halvarsson undersökt hur politiska partier kan använda deepfakes – inte för att sprida desinformation och smutskasta motståndare, utan för att informera väljare om sina egna ståndpunkter.
Fokuset är mer specifikt det sydkoreanska valet 2022, där de två största partierna skapade ett slags avatarer av sina egna partiledare.
– Man kunde ställa frågor till dem, och de svarade. Jag uppfattade det som en unik användning av den här tekniken och blev nyfiken: Är det här något man kan göra i enlighet med demokratiska normer? Ofta utgår man redan i definitionen av deepfakes från att fenomenet är något negativt.
Mikaela Halvarsson skapade en teoretisk modell, genom vilken man kan mäta i vilken utsträckning deepfakes är förenliga med demokratiska normer och AI-etiska principer. Den bygger på en undersökning av språkbruk, tekniktransparens, och hur väl politiska ståndpunkter underbyggs.
Så vilka var hennes slutsatser om det sydkoreanska exemplet? Bilden är splittrad. Avatarernas språkbruk höll sig inom de etiska ramarna, och partierna var öppna med att de var deepfakes.
– Däremot framgick inte hur svaren eller den här kommunikationen hade tagits fram. Så där var det bara delvis efterlevnad.
Hur kom du in på det här ämnet från början?
– Jag har en kandidatexamen i Koreastudier, och studerade tidigare det koreanska språket och koreansk politik. Det var anledningen till att jag följde valet 2022 och upptäckte den här deepfake-användningen. Och så är jag generellt intresserad av området där politik, teknologi och etik möts.
Just nu läser Mikaela Halvarson masterprogrammet i digital förvaltning på Stockholms universitet.
Vilka är dina planer framåt?
– Jag tycker jättemycket om att forska. När jag skrev min kandidatuppsats i koreanska studier tyckte jag att det var det roligaste jag hade gjort i hela mitt liv. Det var därför jag blev kvar i universitetsvärlden, och jag stannar gärna så länge någon vill ha mig.
De som utser den vinnande C-uppsatsen är Akademikerförbundet SSR och Politicesstudenternas Riksförbund, och prissumman är på 10 000 kronor. De två bästa uppsatserna, efter Mikaela Halvarssons, var enligt juryn Ellen Ljungs Democratis–Asian? A quantitative study on the relationship between Asian values and democracy, och Richard Wahlströms Framgånsfaktorer för röstmottagande i ködrabbade val.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.