Positiva tongångar om specialistsocionomer

Sedd av 234

Akademikern. För tre år sedan började specialistsocionomerna att tillsättas ute på kommunerna. Nu finns de vid flera platser runt om i landet. Men gör tjänsten skillnad? Frågan diskuterades vid ett seminarium under Socionomdagarna.

Senast ändrad 16:29, 19 Okt 2017
Foto: Stina Loman.
Johanna Trost, Christian Jerrestål, My Eriksson, Ewah Pettersson och Jennie Lindberg Olsson.

9 av 10 kommuner har någon form av specialisttjänst. Det visar en förstudie som Marcus Johansson, student och forskningsassistent vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, genomfört. Totalt har 68 kommuner deltagit i studien som också visar att det är stora skillnader i tjänstebeteckning. Bara tio procent av kommunerna valde att kalla tjänsten för specialistsocionom.

I studien har man även undersökt varför kommunerna har behov av specialister.

– Här fanns många olika åsikter, men de flesta sa att de vill ha specialister eftersom verksamheten har ett sådant behov. Det handlar bland annat om att kunna utveckla sina arbetssätt, säger han.  

Akademikerförbundet SSR har i flera år drivit på utvecklingen med specialistsocionomer för att erfarna socialsekreterare ska stanna kvar inom socialtjänsten. Man anser att det är ett bra sätt för kommuner att ge erfarna socialsekreterare en utökad roll, det handlar dels om att ge stöd till kollegor, både gamla och nya, och att avlasta chefer. Läs mer på Akademikerförbundet SSR:s hemsida

– Tjänsten är viktig för att få folk att stanna, många vill göra en utveckling men inte gå och bli chef, därför behövs specialisttjänsterna, säger Marcus Johansson.

Han presenterade sin förstudie under ett seminarium under onsdagen på Socionomdagarna i Stockholm. Även representanter från Uppsala och Bollnäs kommun var på plats för att dela med sig av sina erfarenheter.

I Bollnäs kommun har man tillsatt en specialsocionom för att få bort den höga personalomsättningen.

– Som chef blir man avlastad, nu är vi två som håller koll på det som händer och kan avlasta socialsekreterarna. Det är bara fördelar med den här tjänsten, säger Jennie Lindberg Olsson, enhetschef i socialtjänsten i Bollnäs.

Ewah Pettersson jobbar som specialistsocionom i kommunen.   

– I början var det mycket att rodda med vad jag skulle göra. Nu gör jag det mesta utom direkt handläggning. Större delen av tiden hjälper jag kollegor och ser till att vi följer lagen, gör bra utredningar, fattar rätt beslut och ser till att både gamla och nya kollegor känner sig trygga med de beslut de fattar. Det handlar mycket om att vara bollplank, säger hon.

Ewah Pettersson jobbar också mycket med omvärldsbevakning och har koll på nya lagar och andra viktiga händelser som socialsekreterarna behöver ta hänsyn till.

– Jag brinner verkligen för det här jobbet, säger hon.

I Uppsala kommun har man en fristående arbetsgrupp med nio specialistsocionomer som arbetar mot alla enheter inom socialtjänsten.

– Eftersom vi jobbar på alla enheter så kan vi vara med och sprida goda exempel, vi har ett helikopterperspektiv. Det är också positivt för på det här sättet behåller vi spetskompetens inom organisationen, och det är väldigt viktigt för att ha en socialtjänst med hög kvalitet, säger My Eriksson som är specialisthandläggare i kommunen.

Hon hade varit socialsekreterare i 15 år och gillade sitt jobb, men tvekade inte söka tjänsten som specialist när kommunen rekryterade internt 2015. Hon kände att hon ville göra något annat och skulle inte ha stannat kvar inom socialtjänsten om hon inte fått jobbet som specialist.

– De sista åren som socialsekreterare hade jag hand om de svåraste ärendena, och jag ville att min erfarenhet och kompetens skulle tas i anspråk på ett annat sätt än vad den hade gjort. Det har inte heller lockat mig att vara chef eftersom jag vill vara kvar i det nära arbetet med familjerna, säger hon.

Christian Jerrestål är enhetschef inom socialtjänsten i Uppsala och är glad över att ha ett bollplank i specialisterna.

– Att tillsätta specialistsocionomer har varit ett sätt att stärka den kollegiala känslan. Dessutom får nyexaminerade socionomer hjälp av dem med mer erfarenhet, det är en stor vinst, säger han. 

Text: Stina Loman, Akademikern. 

Läs mer: Nu landar specialistsocionomerna

up 36