”Vi behöver inte skjuta från höften längre”

Fram tills nyligen saknade den svenska frivården gemensamma och systematiska metoder för att förhindra att personer som ställts under skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigivna återfaller i brott. De stöttande samtalen hos frivårdsenheterna kunde te sig helt olika från plats till plats och person till person.

– Men det är på väg att ändras. Vi befinner oss i ett spännande uppstartsskede, berättar Jan Ådin, frivårdsinspektör i Nyköping och en av de första inom Frivården som börjat jobba enligt en ny metod kallad Krimstics.

Strategic Training Initiative in Community Supervision – Krimstics i svensk tappning – bygger på kanadensisk forskning om vilka faktorer som är viktigast för att rehabiliteringen av återfallsförövare ska vara effektiv.

– Det bygger på att man har täta kontakter med klienten och jobbar strukturerat med lättöverskådliga KBT-tekniker, säger Jan Ådin.

Det börjar med en basutredning för att identifiera klientens riskfaktorer och behov av insatser. I vissa fall görs basutredningen redan på anstalten, i andra fall görs den inom Frivården.

Då bestäms det hur täta kontakter man behöver ha och vad de framtida insatserna ska fokusera på. Ju högre risk desto närmare kontakt.

– Vi pratar mycket om sådant som har betydelse för att minska återfall. Vi försöker knyta ihop attityder och värderingar och hur de kan påverka ens handlingar och ens liv. Till exempel kan vi titta på en problematisk händelse. Vad tänkte personen när det hände, vad var målet, vad fick det för konsekvenser för klienten och för andra? förklarar Jan Ådin.

Ett samtal tar ungefär 45 minuter. De allra flesta kommer varannan vecka, medan vissa har samtal varje vecka. Och som i andra KBT-behandlingar får klienten också hemläxor med problemlösning i fokus, förklarar Jan Ådin.

Krimstics sjösattes år 2013 som ett årslångt pilotprojekt, där Jan Ådin och hans kollegor var bland de första ut. Utvärderingen av projektet väntas inte vara klar förrän nästa år, men Kriminalvården tror så mycket på den nya metoden att man har beslutat att införa den på landets samtliga frivårdsenheter ändå.

När enheten i Nyköping fick lära sig det nya arbetssättet var allt material på engelska och lärarna samma kanadensiska professorer som tagit fram metoden. I dag är allt utbildningsmaterial på svenska och det finns numera flera Krimstics-utbildare på heltid i Stockholm. Men det kommer att ta tid innan hela landet jobbar enligt den nya metoden.

Grundutbildningen i Krimstics tar omkring en vecka. Utöver det är det fortlöpande utbildningar och månatliga handledningstillfällen med olika teman, övningar, problemställningar och rollspel.

Om Kriminalvårdens satsning på Krimstics visar sig falla väl ut återstår att se. Men Jan Ådin tycker sig se bra resultat. Både hos sina klienter och i sitt eget arbetssätt.

– Jag tycker att det känns mer professionellt att jobba på det här sättet. Vi jobbar mer strukturerat med klienterna idag. Vi har en tydlig metodik, som vi kan följa upp. Vi behöver inte skjuta från höften längre.

Ylva Mossing