Han packade väskan under valvakan och den 12 september, dagen efter det svenska valet, anlände Daniel Simmons och fem andra utredare i Migrationsverkets delegation till Turkiet.
Där träffade de 300 flyktingar som registrerats som kvotflyktingar av FN:s flyktingorgan UNHCR. Under två och en halv vecka utredde Daniel Simmons deras ärenden.
– Vi träffade många trötta individer som varit utsatta för krigets fasor i Syrien och fortfarande led fysiskt och psykiskt efter detta. Alla hade drabbats på olika sätt, men många hade förlorat anhöriga i bombningar eller liknande.
Omkring 200 av kvotflyktingarna beviljades till slut uppehållstillstånd i Sverige.
För Daniel Simmons var resan en både utmanande och spännande erfarenhet. Men frågan är vad som händer med den här typen av uppdrag nu.
– Vi hörde ju vad som hände här hemma och blev lite fundersamma. Hur många sådana här resor blir det och hur kommer det se ut framåt?
I Tidöavtalet, SD, M, KD och L:s överenskommelse för den kommande mandatperioden, ägnas 19 av 63 sidor åt migration och integration. En oväntad punkt är förslaget att krympa antalet kvotflyktingar som får komma till Sverige från 2021 års rekordsiffra drygt 6400 personer till 900 personer kommande år.
"Migrationsverket påverkas av både politiken och omvärldsläget. Vi är som ett dragspel, först drar man in sedan drar man ut."
Daniel Simmons
– Det var nog inte många som såg den förändringen komma och flera i personalen som togs på sängen. Det blir en omställning som definitivt kommer att märkas, säger Daniel Simmons.
Sedan årsskiftet arbetar han heltid som ordförande för Saco-S-föreningen i Region Nord, som omfattar 80 enheter på myndigheten, från Flen och Stockholm i söder till Boden i norr. Mycket har förändrats sedan han kom dit 2017.
– Migrationsverkets verksamhet påverkas av både politiken och omvärldsläget. Vi är som ett dragspel, först drar man in sedan drar man ut, brukar de som jobbat här länge beskriva det.
Många minns säkert omsvängningen under flyktingkrisen. ”Öppna era hjärtan”, välkomna flyktingarna som flyr över Medelhavet till Europa. Så uppmanade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i sitt sommartal 2014. Sedan förlorade Alliansregeringen valet, en röd-grön-regering tillträdde, flyktingkrisen kulminerade och den svenska asylpolitiken stramades åt. Den tillfälliga utlänningslagen som infördes 2016 förlängdes flera gånger och blev permanent förra sommaren.
– Jag kom in precis då när det började slå om. När vi drog ned kraftigt och inflödet av asylsökande minskade. Hela verksamheter lades ner på vissa orter och personal sades upp.
Nästa stora vändning kom när Vladimir Putin inledde sin invasion av Ukraina, vilket ledde till att EU:s massflyktsdirektiv aktiverades.
– Då började vi expandera igen. Bara i Stockholm har vi rekryterat 200 anställda sedan kriget bröt ut. Vi har öppnat upp nya enheter och till och med tagit tillbaka vårt gamla kontor i Solna, som vi lämnade 2018, berättar Daniel Simmons.
"Enligt förslaget ska man dra ned på offentliga biträden till en miniminivå. Biträdena är i dag vår främsta kontaktväg till de sökande."
Daniel Simmons
– Vi skulle verkligen behöva stabilitet när det gäller migrationsrätten i Sverige. De senaste åren har det varit många häftiga rörelser.
Men någon större stabilitet för den svenska migrationsrätten tycks inte vara i sikte. Statsminister Ulf Kristersson (M) utlovade, när han läste upp sin regeringsförklaring i oktober, ”ett paradigmskifte för migrationspolitiken”.
Tidöavtalet innehåller en rad förslag som ska göra det svårare för utländska medborgare att få uppehållstillstånd och medborgarskap i Sverige. Ett angivet mål är att regelverket ska utformas så att det inte tillåter mer än vad EU-rätten och internationella konventioner kräver.
Ett av de mest omdiskuterade är förslaget om att utreda möjligheten att utvisa utländska medborgare på grund av ”bristande vandel”, det vill säga samröre med ”kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden”, som det står skrivet i Tidöavtalet.
– Det har blivit en snackis på kontoret. Hur ska det bedömas? Vi vill inte ha en situation där det görs olika bedömningar runt om i landet. Jag har fångat upp en hel del oro från våra medlemmar kring det.
En annan stor omställning är Tidöavtalets förslag att den enskildes rätt till ett offentligt bekostat biträde under asylprocessen ska ses över.
– Enligt förslaget så ska man dra ned på antalet offentliga biträden till en miniminivå. Det blir en utmaning och omställning för oss som arbetar med asylprövning om de sökande inte har rätt till stöd innan, under och efter utredningen. Biträdena är i dag vår främsta kontaktväg till de sökande.
Många anställda på Migrationsverket har varit med vid kraftiga nedskärningar och omställningar tidigare.
– Jag är orolig för att medlemmar börjar söka sig vidare. Då får de som är kvar en högre arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö. Det tar ju tid att lära upp nya på asylprövningen, säger Daniel Simmons.
– Vi har jätteduktig personal som är van att jobba med en verksamhet som ställs om. Men jag börjar märka av en trötthet. Jag tror att väldigt många skulle önska någon sorts bredare politisk uppgörelse, så att vi vet, nu ser migrationsrätten ut så här i 10-20 år.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
SPANING
Tvingas till träning på arbetstid
Allt fler av alla som jobbar har hälsofarligt låg ko...
Läs även
MINORITETSSTRESS
”Det kan vara subtilt och dolt eller...
Paula von Essen vet allt om minoritetsstress, men k...
POLITIK
Samlades för att manifestera mot anmälning...
Lärare, läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor oc...
