Analysen ”Karriärstruktur och karriärvägar i högskolan” har tittat på karriärutvecklingsmöjligheter och anställningstrygghet för svenska forskare som tog sin examen 1995/96, 2002/03 respektive 2008/09. Slutsatsen är att många unga forskare hänvisas till kortare och otrygga visstidsanställningar under allt längre tid i början av sina karriärer. Vetenskapsrådet vill därför se ett samordnat och transparent nationellt karriärsystem.
– Jag tror de flesta i Högskolesverige är eniga om att för många unga forskare är anställda på otrygga premisser och att detta får många forskartalanger, främst inom konkurrensutsatta områden, att inte välja en akademisk karriär, säger Vetenskapsrådets generaldirektör, Sven Stafström, i ett pressmeddelande.
Könskillnader
Omkring en av tre deltagare i studien har fortsatt inom högskolan som forskande och undervisande personal.
– Samhällsvetarna är de som i störst utsträckning fortsätter inom högskolan, ungefär 60 procent. Det är också väldigt många samhällsvetare som är lektorer och andelen kvinnliga lektorer har ökat kraftigt de senaste tio åren, säger Stina Gerdes Barriere, analytiker på Vetenskapsrådet.
Men karriärutvecklingen skiljer sig dock mellan könen. Kvinnor som doktorerat får vänta längre på en anställning som lektor. När de väl fått en lektorstjänst har de i större utsträckning fokus på undervisning medan män fokuserar på forskning.
Ylva Mossing
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
REPORTAGE
Olika verkligheter möts i skolan
Skolkurator Ida Johansson möter ungdomar på väg in i...
