När studenter engagerar sig i studentkårer skaffar de sig en fördel framför andra när det gäller att ta sig in på arbetsmarknaden och snabbt få jobb. Engagemanget är en viktig faktor i framgångarna. Det handlar inte bara om att de personer som väljer föreningslivet har vissa egenskaper som gör vägen framåt smidigare. Det visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningsstudier.
Rapporten bygger på datamaterial om 5 000 kandidater till studentkårsfullmäktige vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm mellan 1982 och 2005. För dem som blev valda som ledamöter i studentkårsfullmäktige ökade sannolikheten att ha ett jobb inom ett år efter avslutade studier med omkring 20 procentenheter. Sannolikheten att ha ett välbetalt jobb på tre års sikt ökade i sin tur med omkring 10 procentenheter.
Det handlar om stora effekter åren direkt efter studierna, säger en av rapportförfattarna, Martin Lundin, i ett pressmeddelande.
– Däremot är de kortlivade eftersom andra studenter kommer ikapp inom några år, säger han.
Långlivade politiska effekter
De som suttit i studentkårsfullmäktige var också mer benägna att ställa upp i allmänna val. Och inom politiken var effekterna betydligt mer långlivade. Femton år efter kårvalet var det fortfarande vanligare att de föreningsaktiva kandiderade till riksdagen, landstinget eller kommunen.
Så vad är det då som förklarar effekterna? Tidigare studier pekar på att studentpolitiken kan stärka motivationen och ge tillgång till viktiga nätverk. En plats i kårfullmäktige sänder också vissa signaler till rekryterare och chefer. Kandidaterna själva lyfter fram de specifika färdigheter som de fått genom sitt kårarbete.
Statsvetaren Pelle Rödin var med i Uppsala studentkår under studietiden – ett engagemang som sedan ledde vidare till en vice ordförandepost i Sverige förenade studentkårer. I dag är han politiskt sakkunnig hos finansminister Magdalena Andersson (S). Han tycker att han har haft stor nytta av det studentpolitiska engagemanget.
– Det är en form av praktiserande politik, jämfört med studierna i statsvetenskap. ”Learning by doing”, så att säga. Du praktiserar dina kunskaper och lär dig ett politiskt hantverk. Sen är det också ett bredare perspektiv och större mångfald i kåren rent åsiktsmässigt. Det är en nyttig erfarenhet.
Text: Ylva Mossing
