Genomsnittslönen för kvinnor anställda i staten var i fjol 8,6 procent lägre än för män med statliga arbetsgivare. Det är en minskning med 0,5 procentenheter från 9,1 procent året innan. Enligt Arbetsgivarverkets rapport förklaras löneskillnaderna till stor del av mätbara faktorer, som exempelvis skillnader i arbetsuppgifter och arbetstid.
Bland annat arbetar fler män än kvinnor i chefsposition och män har oftare arbetsuppgifter i högre så kallade grupperingsnivåer – ett mått på arbetsuppgifternas omfång, komplexitet och ansvar, samt den kunskap och de erfarenheter som krävs för att utföra dem. Kvinnor arbetar också i högre utsträckning deltid, även om andelen deltidsarbetande kvinnor minskar.
Minskningarna beror dock inte främst på att kvinnors löner överlag blivit högre, utan att det tillkommit fler lågavlönade män.
– Minskningen beror till stor del på att det anställts fler män i de lägre grupperingarna, så det är mer jämställt på de lägre nivåerna. Försvarsmakten har anställt många män till arbeten med lägre löner. Och det är en myndighet med många anställda, så det får utslag i statistiken, säger utredaren Matti Särngren på Arbetsgivarverket.
Könsskillnaderna på chefsnivå förklarar 1,4 procentenheter av den totala löneskillnaden för år 2014, enligt rapporten.
– Kvinnliga chefer har i genomsnitt högre löner än män, men det är totalt sett fler män som är chefer, säger Matti Särngren.
När de mätbara faktorerna räknats bort återstår en oförklarad löneskillnad på 1,1 procent som inte kan analyseras med hjälp av tillgänglig statistik. Och den siffran har legat relativt konstant sedan 2006.
– Varför den oförklarade löneskillnaden inte blir mindre är svårt att svara på just eftersom vi inte vet vilka faktorer som påverkar den, säger Matti Särngren.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
SÅ FUNKAR DET
Vad är friskvårdsbidrag och vad ingår?
Arbetsgivare som erbjuder bidrag för olika typer av ...
