Samers psykiska ohälsa kartläggs

– Renskötande samer har högre självmordstal och löper större risk än andra att drabbas av ångest- och depressionssymptom. Men vi vet fortfarande för lite om kunskap och behov, sade folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström i ett pressmeddelande.

Regeringen ger därför Sametinget i uppdrag att sammanställa existerande kunskap, forskning och projekt i ämnet, både från Sverige och från övriga Sápmi, som sträcker sig över de nordligaste delarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Sametinget får 700 000 kronor för att genomföra kartläggningen.

Marina Nilsson Ederlöv, kurator vid neurologiska kliniken på Norrlands universitetssjukhus och ledamot i Sametinget är glad över beskedet. Hon hoppas att det på sikt kan leda till bättre och mer effektiv vård för svenska samer. I dag drar sig många för att söka sig till svensk hälso- och sjukvård vid psykiska besvär, eftersom man upplever att förståelsen för den samiska kulturen och levnadsvillkoren är mycket liten. 

– Det känns jättebra att man hörsammat signalerna från samiskt håll. Det kan vara svårt att förstå som svensk att det finns en kulturell skillnad när man är född och uppvuxen här. Men alla samer känner sig inte hemma i den svenska vården, säger Marina Nilsson Ederlöv.

Betydelsen av urfolks kunskaper och värderingar togs nyligen upp i den nya globala definitionen av socialt arbete. Och som urfolk har samer särskilda grundlagsskyddade rättigheter i Sverige. Men en FN-rapport om rätten till hälsa från 2007 riktade skarp kritik mot den svenska regeringen för avsaknaden av en nationell hälsopolitik för samer.

Bristen på forskning och kunskap om samernas hälsa beskrevs i rapporten som ”bekymmersam” och Sverige rekommenderades att etablera ett särskilt samiskt forskningscenter för vård och hälsa, samt att utveckla möjligheterna till vård och information på samiska. Västerbottens läns landsting ansökte 2013 om att inrätta hälsocenter i länet, men har ännu inte fått något besked från regeringen.

– Jag hoppas ju på att det ska resultera i ett kompetenscentrum på sikt. Att det ska finnas någonstans dit samer kan vända sig för att få vård, samtalsterapi och stöd på sitt eget språk och med förståelse för och kunskap om den samiska kulturen, säger Marina Nilsson Ederlöv. 

Ylva Mossing