Så funkar det: Strejk

1. Kollektivavtal

Ett avtal som sluts mellan arbetsgivare och fackförbund. Det sätter en lägstanivå för villkor som gäller för de anställda och innefattar bland annat för lön, arbetstid, semester och pension. De allra flesta arbetsplatser i Sverige omfattas av kollektivavtal. Några uppmärksammade undantag är Tesla och Spotify.

2. Svenska modellen

Kollektivavtalen är centrala i den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar och kommer överens om villkoren för de anställda. Det gör att politiker eller staten inte styr över vilka regler som gäller på arbetsmarknaden. Denna ordning har lett till att det är ovanligt att strejk bryter ut i Sverige, jämfört med många andra europeiska länder.

3. Fredsplikt

Under rådande kollektivavtalsperiod råder fredsplikt. Det innebär att fackförbunden inte får inleda en strejk. Men parterna kan ändå vidta sympatiåtgärder. Det är stridsåtgärder (strejk eller blockad) till stöd för en annan part som inte omfattas av fredsplikt och som själv har vidtagit stridsåtgärder.

4. Strejk

När det inte finns något kollektivavtal, antingen för att en arbetsgivare inte vill teckna kollektivavtal alls eller för att parterna inte kommer överens om villkoren i ett nytt när ett gammalt avtal har löpt ut, kan fackförbunden varsla om strejk. Detta måste ske minst sju dagar i förväg.

5. Inte valfritt

Om strejk bryter ut omfattas i stort sett alla medlemmar på arbetsplatsen och en enskild medlem kan inte välja att avstå. Det beror dels på att det skulle innebära en risk att enskilda medarbetare utsätts för press av arbetsgivaren för att avstå, dels för att strejk också är en åtgärd i solidaritet mot andra medlemmar. Medarbetare i vissa särskilt viktiga positioner kan undantas.

Källor: Akademikerförbundet SSR, Svenska Näringsliv

Medlem sedan 1979: ”Kändes stort att strejka”