Virusets effekter sprider sig som ett ogräs på arbetsmarknaden

Sedd av 118

Arbetsmarknad. Trots att regeringen gödslar med räddningspaket sprider sig viruset som ett ogräs på arbetsmarknaden. Och effekterna kommer att dröja sig kvar under lång tid.

Senast ändrad 13:03, 15 Jun 2020
Foto: Grafik: Rasmus Meisler.
Som ett ogräs sprider sig viruset, och det kommer att få effekter under lång tid, även på arbetsmarknaden.

En hostning och coronaviruset sprider sig från människa till människa. Men virusets effekter sprider sig också i samhället. Trots att Sverige infört några av de mildaste restriktionerna i världen har ekonomin bromsat in och en del branscher tappat nästan all verksamhet. Samtidigt som alla sjukskrivna, vabbande och arbetslösa svenskar, tillsammans med utgifterna för regeringens räddningsåtgärder, gräver stora hål i statskassan.
– Vi har ett tillväxtfall som är ungefär lika stort som finanskrisen. Och efter det en återhämtning som väntas pågå i flera år. Prognosen för arbetslösheten är nio procent, den högsta nivån sen 1990-talskrisen, sade finansminister Magdalena Andersson, när hon i april presenterade årets vårbudget.
Många av dem som har blivit av med jobbet är frilansar, vikarier och inhoppare, på golvet i restaurang och besöksnäring, handel och tillverkningsindustri. Men krisen drabbar också akademiker.  
I mars var 25 procent fler av medlemmarna i Akademikernas a-kassa anmälda som heltidsarbetslösa än året innan och drygt 900 medlemmar i Akademikerförbundet SSR fick ersättning. Hur många av de 426 000 anställda som var korttidspermitterade i mitten av maj som är akademiker finns dock ingen tydlig siffra på. LO har följt hur många arbetare som är permitterade och om man räknar bort dem är uppskattningsvis en fjärdedel tjänstemän och akademiker.

Krisen slår mot arbetsmarknaden på bred front, men de flesta som nu drabbas av varsel, permitteringar och uppsägningar jobbar i privat sektor. De företag som har svårt att ta sig igenom krisen är dels tjänsteföretag, som restauranger, hotell och reseföretag, men också företag inom bemanning.
– Bemanningsföretag och konsultföretag är känsliga för konjunktursvängningar. När man går in i sämre ekonomiska tider kan ett sätt att spara in på kostnader vara att göra sig av med konsulter och bemanningsanställda, säger Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
En del företag kommer att kunna återhämta sig när Sverige öppnar igen. Men andra kommer kanske aldrig tillbaka. Och det gör att även om samhället får bukt med viruset om några månader kommer krisen att stöpa om arbetsmarknaden även på längre sikt.
Arbetsförmedlingen vittnar om att många av de varsel som lagts kan ses som en del av en redan pågående strukturomvandling. Digitaliseringen och andra tekniska utvecklingar som har förändrat arbetsmarknaden under flera år har fått ytterligare luft under vingarna.
– Det pågick en strukturomvandling på arbetsmarknaden redan innan den här krisen eftersom vi redan i höstas hade en avmattning av konjunkturen. När konjunkturen försvagas ökar trycket på arbetsgivare att vidta kostnadsbesparande åtgärder och då påskyndas den omvandling som drivs av den tekniska utvecklingen, säger Sandra Offesson.

Om den privata sektorn just nu skakas av minskad efterfrågan är läget nästan tvärtom i det offentliga Sverige.
För många offentliganställda har arbetsbelastningen i stället ökat. Sjukvården och äldreomsorgen är unikt högt belastade. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Tillväxtverket, som hanterar korttidspermitteringar, likaså. Socialtjänsten i kommunerna kommer sannolikt få mer att göra när fler faller ur skyddsnätet.  
Samtidigt har många kommuner och regioner svårt att få ihop budgeten. Arbetsgivarorganisationen SKR, varnar för att skatteunderlaget kommer minska kraftigt den närmaste tiden i takt med att allt fler blir av med arbetet, är sjukskrivna eller korttidspermitterade.  
Regeringen har skjutit till 28 miljarder i stödpaket för kommuner och regioner, men i dag är det svårt att säga om det räcker för att kompensera både för ökade kostnader och minskade intäkter.

På många sätt går de ekonomiska effekterna av coronakrisen att jämföra med tidigare kriser. En konsekvens verkar vara att ohälsan ökar när många bli uppsagda. I flera studier har svenska forskare kunnat visa att massuppsägningarna på 1990-talet ökade risken att dö i förtid, för psykisk ohälsa och alkoholrelaterad ohälsa.
Som ofta i kriser har coronavirusets framfart fått många svenskar att se sig om efter mer trygghet. Det har gett ett stort uppsving för fackförbunden. Den sammanlagda ökningen i fackmedlemskap under mars i år är den största som uppmätts under en enskild månad, drygt 30 000 medlemmar. Av dem svarade Saco-förbunden för cirka 3 700 nya medlemmar, enligt en undersökning som Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet gjort. Det är inte förvånande, menar han.
–  Framtiden är ju väldigt osäker och i sådana lägen brukar folk gå med i fack och a-kassa, i alla fall om avgifterna är på rimlig nivå.
Anslutningen till a-kassan har ökat ännu mer än medlemskapen i fackförbund. I mars gick regeringen ut med att reglerna för kvalificering tillfälligt ändras under coronakrisen. I stället för tolv månaders medlemstid krävs nu bara tre månader för att komma i fråga för a-kassa. Dessutom räckte det med att bli medlem någon gång under mars månad för att räkna hela månaden. Resultatet? 23 000 nya medlemmar i Akademikernas a-kassa bara i mars.
– När det blir omgående varsel och permitteringar är det att säkra inkomsten som kommer i första hand, säger Anders Kjellberg.
Han har i sin forskning under många år kunnat visa hur andelen anställda på svenska arbetsplatser som är medlemmar i ett fackförbund sjunkit generellt sett. Även om akademikerfacken inom Saco vuxit har den totala organisationsgraden gått ner då arbetarfacken, som har många fler medlemmar, minskat under hela 2000-talet. Det har fått Anders Kjellberg att varna för att den svenska modellen, som bygger på samarbete mellan fack och arbetsgivare kan vara hotad. Kan det här vara den vitamininjektion som får fackförbundsrörelsen på fötter?
– Det här kan nog fungera som en väckarklocka på så sätt att det nu står klart för alla att det helt oväntat kan komma en samhällskris som övergår i en ekonomisk kris, säger han.
Risken för fackförbunden är förstås att uppsvinget under våren bara blir tillfälligt. För att motverka det tror professorn att förbunden både måste visa vilken nytta man bidrar med och engagera fler i det fackliga arbetet. Och kanske kan krisen bidra till något positivt, nämligen att den digitala verksamheten tar fart.
– Tidigare undersökningar visar att många unga kan tänka sig ta fackliga förtroendeuppdrag bara de får frågan. Och unga är kanske mer intresserade av och kunniga på digitala möten och digitala forum, säger Anders Kjellberg.

up 66