Projekt ska minska diskriminering av afrosvenskar på jobbet

”Jag kan bete mig opassande utan att oroa mig för att folk ska tänka att människor med min hudfärg överlag har dålig moral”.

”Jag kan vara ganska säker på att om jag ber att få tala med chefen så kommer jag att få ha att göra med en person med min hudfärg.”

Kursledaren Marie Cham läser upp sex påståenden som alla i rummet ska ta ställning till. Det är fredagsförmiddag i slutet av september och workshop för förtroendevalda inom Akademikerförbundet SSR. Rubriken är ”Hudfärg spelar roll”. Ett påstående som blir tydligt att det stämmer när deltagarna får redovisa hur många ja respektive nej de svarat på frågorna.
– Det läskiga är ju att jag inte ens behöver tänka på det här. Det är skrämmande att jag är så skyddad, säger Tanja Pitkanen, biståndshandläggare inom Stockholms stad.
Som de andra i rummet har hon svarat ja på nästan alla frågor. Kursledarna däremot, Marie Cham och Kitimbwa Sabuni, svarar i stället nej på de flesta.
– Övningen är konstruerad så att den visar att olika människor reflekterar mer eller mindre över sin hudfärg. Men också på att hudfärg spelar en stor roll i vårt samhälle, vare sig vi vill eller inte, säger Marie Cham.

Projektet Vidga normen i praktiken startade förra året och drivs av Länsstyrelsen i Stockholm. Visionen är att Stockholm ska bli en ”attraktiv och inkluderande region” som tillvaratar akademisk kompetens oavsett hudfärg. Och för det behövs det insatser. För, förklarar Kitimbwa Sabuni, det finns en diskriminering utifrån hudfärg i det svenska arbetslivet. Men det är få som pratar om den.
– Många vill gärna tro att Sverige är ett annorlunda land. Att vi skiljer oss mot länder där det finns tydliga ”rasmotsättningar” eller länder med ett kolonialt förflutet.
Det finns inte så mycket siffror på hur diskrimineringen ser ut. Därför beställde Vidga normen redan i starten en statistisk undersökning av forskare vid Uppsala universitet.
I undersökningen jämför forskarna lönenivåer och yrkesbefattningar för tre grupper, de som är födda i Afrika söder om Sahara, de som har en eller två föräldrar som är det, och övriga svenskar. Resultaten talar sitt tydliga språk. Afrosvenskar (de två första grupperna) måst ha forskarutbildning för att få samma disponibla genomsnittliga inkomst som övriga svenskar med en max treårig eftergymnasial utbildning.
Och svenskfödda personer med en treårig eftergymnasial utbildning har 150 % av bruttolönen av svenskfödda afrosvenskar med samma utbildningsnivå. Afrosvenskar har också oftare lågstatusyrken och är i mycket mindre uträckning chefer.

Läs mer: Statsvetare uppmanades söka jobb i hemtjänsten i stället för på Arbetsförmedlingen.

Daniel Hjalmarsson på Akademikerförbundet SSR arbetar dagligen med diskrimineringsfrågor. Men Vidga normens rapport har ändå varit en ögonöppnare.
– Det är uppenbarligen ett hinder att inte ha vit, nordisk hudfärg i arbetslivet. I hela Stockholm är det 30 procent av befolkningen som inte har det. Men tittar vi på siffrorna ser vi att det inte alls ser ut så på arbetsplatserna. Diskriminering är i hög grad en arbetslivsfråga.
Det är också anledningen till att Akademikerförbundet är en av Länsstyrelsen i Stockholms samarbetspartners i projektet Vidga normen i praktiken. Under de närmaste åren kommer tio arbetsgivare, inom näringsliv, offentlig och ideell sektor att arbeta för att motverka hudfärgsbaserad diskriminering. För Akademikerförbundet SSR:s del handlar det mycket om att ta in frågorna och verktygen i utbildningar för förtroendevalda. Verktyg som alla kan ta del av i boken ”Vit, svart eller brun”-handbok om aktiva åtgärder kopplat till hudfärg.

Efter några olika övningar, med både diskussion och reflektioner närmar sig dagens workshop sitt slut. Innan alla skingras får deltagarna en stund för att reflektera över vad förmiddagen har gett. Daniel Grönberg, ombudsman på Akademikerförbundet SSR, har fått många nya tankar.
– Det är ett större och tydligare problem än vad jag kanske har kunnat förstå. Och det blir ännu tydligare för mig att jag själv också är ett problem i det här. Jag måste reflektera mer över mig själv och vad jag gör för då blir jag också en bättre budbärare.
Tanja Pitkanen hoppas kunna ta med sig sina nya kunskaper tillbaka till sin arbetsplats.
– Det har varit jättenyttigt. Jag har fått reflektera mycket över mig själv. Jag tänker att vi borde beställa den här boken och få hjälp med verktyg att använda i organisationen.