Polisen: ”Riven sekretess är nödvändig”

Den 1 december började den nya lagen om ökat informationsutbyte att gälla. Den innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder. Syftet med den nya lagen är att stärka samverkan för att motverka brottslig verksamhet, fusk och felaktiga utbetalningar.

Flera myndigheter varnar för att förändringen kan få långtgående konsekvenser och pekar på betydande risker att uppgiftsutlämnandet blir mer omfattande än nödvändigt, samt att det öppnar för stora intrång i den personliga integriteten.

Risk för minskad tillit

Från fackligt håll är bland annat Akademikerförbundet SSR djupt kritiska till lagändringen och menar att det kommer slå hårt mot socialtjänstens verksamhet, bland annat med minskad tillit som följd. Men från polisens sida är lagändringen efterlängtad.

– Jag förstår farhågorna, men fördelarna överväger nackdelarna, säger Ulrika Kvarnström, verksamhetsutvecklare inom barnrätt på Polisen.

Hon arbetar från polisens sida med att hitta barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet. Helst så tidigt som möjligt.

– Det är dock viktigt att man alltid jobbar utifrån ett tydligt syfte: att hjälpa barnen få bästa möjliga start i livet. För att uppfylla det är informationsdelning nödvändig, det ger oss ett större beslutsunderlag och därmed bättre förutsättningar att sätta in rätt stöd och hjälp.

Kan du förstå socialtjänstens perspektiv?

– Absolut, det är enorma krafter ute i samhället, inte minst med desinformationskampanjen mot socialtjänsten som bitit sig fast. Det finns också en rädsla för polisen bland vissa grupper i samhället, och där har vi att göra helt klart. Vi behöver bli bättre på att bemöta den skepsis och rädsla som finns. Det är klart att uppluckrandet av sekretessen kan påverka tilliten, men jag tror att mycket handlar om kommunikation. Att kunna förklara varför information delas och hur det ska användas är jätteviktigt. Att vi gör det för barnens bästa, för att vi vill hjälpa.

Polisens metod: Backa barnet

Ulrika Kvarnström arbetar med metoden Backa barnet, en samverkansmodell utvecklad för att tidigt upptäcka barn och ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. I fokus står samarbete mellan myndigheter, kommuner och samhället.

– Syftet är att uppmärksamma problem mycket tidigare än vad vi traditionellt brukar göra, och erbjuda ett helhetsstöd inom hälsa, fritid, trygghet och utveckling. Det handlar om att vidta åtgärder före problem växer sig stora – med barnets perspektiv i fokus. För att kunna göra det behöver vi jobba tajt tillsammans; förskola, skola, socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård, med barn och vårdnadshavare i centrum, säger hon och fortsätter:

– Att då kunna dela information är nyckeln, men det krävs samtidigt en stor tillit gentemot varandra. I grunden handlar allt om relationer. För att känna förtroende och vilja dela information behöver man förstå varandra, och prata ett gemensamt språk. Det är en process, det sker inte över en natt, men det finns stödmaterial att ta del av för att skapa en trygg kultur och stärka sin samverkan.

Nyligen greps en tolvårig pojke misstänkt för mord i Malmö – vilka utmaningar ser ni i arbetet med att nå barn tidigt?

– I dag sker mycket av värvningen på sociala medier, där det är svårare att angripa jämfört om det sker ute i lokalsamhället. De unga som begår brotten dras in i saker de inte förstår konsekvenserna av på nätet och kan ofta resa från sin hemort till andra platser för att begå brotten, där de är svårare att identifiera för lokalpolisen. Vi jobbar aktivt med att stärka samverkan kring detta och att finnas i ännu högre grad på digitala forum där saker och ting sker.

Stort ansvar på individen

Vad är egentligen relevant information och hur ska den förmedlas? Frågetecknen kan vara många när den nya sekretesslagen träder i kraft, och stort ansvar läggs på enskilda individer. Ulrika Kvarnström tipsar om att utbilda sig för att känna sig tryggare.

– Det är inte alltid lätt att veta vad som är relevant information att dela, det har jag förståelse för. Jag återkommer därför till att det är jätteviktigt att alltid ha syftet framför sig, det vill säga barnperspektivet. När man har det blir det lättare att veta vad som är relevant, och informationsdelningen blir en positiv kraft. Man kan också ta del av informationsmaterial på Kunskapsguiden, som är tvärprofessionellt framtagen. Där finns mycket stöd och hjälp kring samverkan.