Personalbrist största utmaningen med ny socialtjänstlagen

Värnamo befinner sig i uppstartsfasen av att implementera de krav och riktlinjer som den nya socialtjänstlagen för med sig. Det handlar just nu om planering, workshops och samarbete mellan enheter för att sammanställa en bild av läget i kommunen, berättar enhetschefen Merima Rujovic.

– Var är vi just nu och vilken väg ska vi gå? Det är mycket planering och beslut som ska fattas, men vår målsättning är att jobba mer aktivt med tidiga insatser och stödformer med låga trösklar. Det gör vi till stor grad redan, bland annat med öppna mötesplatser och ett samarbete med civilsamhälle och föreningar, men med nya socialtjänstlagen får vi ännu mer incitament att utveckla detta.

Merima Rujovic ansvarar för den förebyggande enheten inom omsorgsförvaltningen, där hon bland annat jobbar med mötesplatser för seniorer, öppna insatser för personer med psykisk ohälsa, anhörigstöd och arbete kring demens och ensamhet.

– Vi fokuserar på tidiga insatser, förebyggande stöd och god samverkan – både inom den egna förvaltningen och tillsammans med andra aktörer i kommunen och regionen. Vårt arbete ligger i linje med den nya socialtjänstlagen och ger oss en stabil grund för vårt fortsatta arbete. Jag tror att det är superviktigt att vi fortsätter framåt i detta arbete, då vi redan sett att det gett goda effekter med de insatser som vi idag erbjuder.

Finns det några utmaningar?

– Liksom de flesta andra kommuner i Sverige påverkas vi av kompetensbristen – kommer vi att räcka till? När vi nu ska jobba på nya sätt och ställa om krävs det att vi får goda förutsättningar och långsiktig finansiering för att lyckas. Det är brist på personal inom såväl socialtjänst som vård och omsorg, det är inte unikt för Värnamo utan något alla kommuner i Sverige kämpar med.

Merima Rujovic tror att många kommuner, inklusive Värnamo, kan komma att behöva stöd för att tydliggöra vilken väg man ska gå för att leva upp till nya socialtjänstlagen i så stor grad som möjligt.

– Det är inte alltid lätt att veta vad man ska satsa på, vilka insatser som ger bäst effekt i förhållande till målen och behoven. Liksom många andra kommuner sitter vi i dagsläget i workshops och kartlägger vårt nuläge, men det skulle behövas en tydligare riktning. Det är viktigt att staten stödjer oss, både med ekonomiska resurser och tydligare riktlinjer kring vilken väg vi ska gå i det här arbetet. Det behövs även kunskapsstöd för att kunna jobba mer evidensbaserat. Samtidigt måste kommunerna få frihet att utforma arbetet med den nya lagen utifrån de behov som finns lokalt.

Vad hoppas du på framåt med nya lagen?

– Jag är mycket förväntansfull! Det kommer naturligtvis finnas både utmaningar och utvecklingsmöjligheter då vi behöver anpassa och förändra våra arbetssätt, prioritera rätt insatser och tydliggöra vad vi ska vidareutveckla. Jag ser detta som en viktig möjlighet för att skapa ännu bättre förutsättningar för god vård och omsorg. Det finns dessutom ett stort engagemang och en vilja att bidra inom både enheten och kommunen i stort, vilket skapar goda förutsättningar för att implementera lagen på ett framgångsrikt och hållbart sätt.