Otillåten påverkan är ett vitt begrepp. Det kan handla om allt från straffbara gärningar som hot, våld och skadegörelse via icke straffrättsliga trakasserier i form av exempelvis förtal och ofredande till korruption, som mutor eller otillbörliga relationer.
Inom Kriminalvården, liksom hos andra myndigheter med nga klientkontakter, är problemet välkänt. Och det kommer att växa, tror Kristian Björn som är frivårdsinspektör och Akademikerförbundet SSR:s arbetsplatsombud på Kriminalvården i Luleå:
– Jag är helt övertygad om att otilllåten påverkan är något vi kommer att få se mer av. En orsak är att lagstiftningen har setts över. Det har kommit mycket straffskärpningar med längre verkställigheter och hårdare krav. Våra klienter är inte hos oss frivilligt, när vi fattar beslut och ställer krav som klienten inte vill leva upp till ökar risken för otillåten påverkan.
Just nu är Kristian Björn hemma med sin nyfödda dotter, men innan han gick på föräldraledighet i slutet av april arbetade han som handläggare dels för personer med fotboja, dels med klienter på anstalt.
Totalt hade han mer eller mindre täta kontakter med ett fyrtiotal individer som på olika sätt påverkades av de beslut han fattade. De sista månaderna märkte han en ökning av en viss form av otillåten påverkan:
– Under pandemin sänktes kraven på klienterna att infinna sig på vårt kontor fysiskt. När smittskyddsrestriktionerna lättade var det många som ville fortsätta att sköta kontakten med oss digitalt. När de inte fick som de ville fick jag höra saker som ”Jag kommer bli av med mitt arbete om jag måste gå ifrån för att träffa er – och i så fall är det ditt fel!”.
Att klienter försöker påverka beslut genom att skuldbelägga och flytta över ansvaret från sig själv till handläggaren är den form av otillåten påverkan som Kristian Björn oftast råkar ut för i sitt arbete.
Men det förekommer också mer eller mindre förtäckta hot. Kristian Björn har varit med om att behöva stötta en kollega som satt i telefon med en klient som hotade köra rakt in i en butik om han inte fick som han ville.
– Det var en obehaglig upplevelse. Främst för min kollega, men även för mig som observatör.
Kristian Björn har arbetat inom Kriminalvården i över tio år, först på kriminalvårdsanstalt i Umeå och sedan 2015 inom frivården i Luleå. Med tiden har han lärt sig att både känna igen och hantera sådant som kan betecknas som otillåten påverkan.
Gentemot klienterna försöker han vara tydlig med att han gör sitt jobb och att det är lagstiftningen och inte han själv som styr besluten.
– Vissa blir besvikna men accepterar det. Andra blir väldigt arga och verbalt utåtagerande när de får besked som går dem emot. Ytterligare några ber att få tala med min chef.
Klienterna har förstås all rätt att motsätta sig ett beslut, understryker Kristian Björn:
– Alla har rätt till en rättvis prövning. Har vi gjort något fel så ska vi rätta till det. Frågan är på vilket sätt klienten motsätter sig beslutet. Om det på något sätt riktar sig mot den enskilda handläggaren så handlar det om otillåten påverkan.
"Idag lyfts frågan ofta hos oss på Kriminalvården. Folk är öppna med det som händer och vågar berätta när de råkat ut för otillåten påverkan."
Kristian Björn
Att få höra av klienterna att ”jag mår dåligt och det är ditt fel” kan tyckas vara en ganska lindrig form av påverkan. Men som handläggare har man ofta både trettio och fyrtio klienter med olika verkställigheter och den sammanlagda bördan av deras klagomål kan göra arbetet väldigt tungrott.
– Alla är vi människor och ibland har man kanske inte tiden eller orken att ta alla konflikter. Man kanske säger att ”OK, du slipper komma hit, vi ses på Skype i stället” bara för att få mötet avklarat. Men i slutändan blir det inte bra. Problemen späs på, klienterna märker att de får igenom sina krav och flyttar fram sina positioner.
– Många av våra klienter är rutinerade. De vet vilka handläggare de kan gå på. Ofta är det nyanställda som inte känner sig helt säkra i sin yrkesroll ännu, förklarar Kristian Björn.
En orsak till att problemen tycks ha blivit större kan vara att medvetenheten om otillåten påverkan har vuxit. 2016 kom BRÅ:s rapport Otillåten påverkan mot myndighetspersoner, vilket har fått upp ögonen på många som förut menade att ”det hör till jobbet”.
– Jag gick ut socionomprogrammet i Umeå 2012 och har inget minne av att vi någonsin talade om otillåten påverkan under utbildningen – trots att socialsekreterare är en grupp som utsätts i minst lika hög grad som vi inom kriminalvården, säger Kristian Björn och fortsätter:
– Idag lyfts frågan ofta hos oss på Kriminalvården. Folk är öppna med det som händer och vågar berätta när de råkat ut för otillåten påverkan. Det finns en stor förståelse i hela organisationen och vi stöttar varandra på olika sätt. Det finns rutiner för hur myndigheten ska handskas med problemen. Vi skriver incidentrapporter och det görs säkerhetsbedömningar på dem som kommer på besök till frivården. Om klienten har försökt utöva otillåten påverkan så lyfts det in i bedömningen.
Kristian Björns främsta råd till sina kolleger är att alltid ha med sig ”tänket”; att verkligen lyssna in vad som sägs i möten med klienter och komma ihåg det man vet om otillåten påverkan.
Hur är kunskapen hos klienterna? Vet de att de ägnar sig åt otillåten påverkan när de på olika sätt försöker få sin vilja igenom i beslut som den enskilde handläggaren fattar?
– Det varierar. Det finns en grupp som är oerhört kalkylerande och vet exakt vad de håller på med. De är obehagliga att ha att göra med. Men många tänker nog inte på vad de gör. De ägnar sig åt skuldbeläggande och att lägga över ansvar på andra helt enkelt för att det är det sätt de lärt sig ta sig fram i livet på.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
Larmet inifrån Arbetsförmedlingen: ”It-miljön skapar...
ARBETSMILJÖ
Skyddsombuden har anmält brister i den dig...
26 april, 2024
Krönika: Det kan vara skadligt att vänja sig
KRÖNIKA
Det är lätt att vänja sig, även vid sådant...
25 april, 2024
