Knappt 20 000 personer med funktionshinder får i dag personlig assistans enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). En ny kartläggning visar att både ersättningsnivåer och möjlighet att få assistans vid arbete, studier, fritidsaktiviteter och städning skiljer sig från kommun till kommun. Främst påverkas personer med autism, utvecklingsstörning eller fysiska funktionsnedsättningar som orsakar stora svårigheter i det dagliga livet.
Målsättningen med LSS är att personen som får stöd ska kunna leva som alla andra. Beroende på typen av funktionshinder och hur stort hjälpbehovet är så är det antingen Försäkringskassan eller kommunen som har ansvar för stödinsatserna.
– Enligt vår rapport har ungefär hälften av kommunerna satt upp egna avgränsningar och riktlinjer för personlig assistans. Det påverkar både ersättningsnivåerna och kriterierna för att få hjälp. Bostadsorten kan därför bli avgörande för funktionshindrades möjlighet att arbeta, få hjälp med vardagssysslor och själva kunna välja assistent, säger utredaren Karin Flyckt i ett pressmeddelande.
Om grundbehovet av personlig assistans överstiger 20 timmar per vecka faller ansvaret på Försäkringskassan. Men trots att det totala antalet beviljade timmar ökat har antalen avslag från myndigheten mer än fördubblats sedan 2007.
– Hälften av dem som fick sin assistansersättning indragen av Försäkringskassan beviljades senare personlig assistens av kommunen enligt LSS. I genomsnitt sänktes då ersättningen med 18 timmar i veckan, vilket såklart riskerar att inverka negativt på vardagen, säger utredaren Karin Flyckt.
För jämna ut skillnaderna i hur LSS tillämpas vill Socialstyrelsen nu att lagen ska ses över. Det behövs också en mer enhetlig bedömning av ersättningsnivåer och införande av boendestöd för bättre hjälp i hemmet, anser myndigheten.
Ylva Mossing
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.