I databasen finns såväl översiktliga sammanfattningar som utförlig statistik över hur saker som arbetsmarknad, ekonomiska resurser, familj, hälsa och utbildning fördelar sig mellan kvinnor och män i de fem nordiska länderna, samt de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland. I vissa kategorier går det också att jämföra med EU-snittet.
Bland annat visar statistiken att sysselsättningsgraden är högre bland män än bland kvinnor i samtliga nordiska länder – utom på Åland, där kvinnor dominerat sedan 2005. Om man jämför med resten av EU bidrar kvinnorna i de nordiska länderna dock i mycket högre grad till arbetskraften.
Större lönegap i Sverige
Lönegapet mellan könen inom socialt arbete och hälsosektorn är större i Sverige än i både Danmark, Norge och Island. Och sjukfrånvaron från arbetet på grund av sjukdom i över en vecka är generellt högre för kvinnor än för män i alla länderna.
Däremot lägger svenska män mest tid i veckan på hushållsarbete av de nordiska männen. Och Sverige tillsammans med Island är de länder där pappor tar ut mest föräldraledighet – omkring en fjärdedel av alla dagar.
Det är Nordiska Ministerrådet som gett statistikmyndigheter i de nordiska länderna i uppdrag att ta fram jämförbara siffror. Syftet är att ge nordiska politiker det bästa möjliga underlaget för framtidens jämställdhetspolitik. Men också att för att sprida kunskap om det nordiska jämställdhetsarbetet utanför ländernas gränser.
– Norden ligger i framkant vad gäller jämställdhet. Samtidigt finns det arbete kvar att göra. Det finns skillnader mellan länderna och vi kan fortfarande bli bättre inom alla områden som satistiken omfattar. Därför är det viktigt att den här informationen blir tillgänglig. Vi behöver jämföra oss med varandra i Norden för att se och lära hur vi kan göra ytterligare framsteg på området, säger Dagfinn Høybråten, generalsekreterare för det Nordiska Ministerrådet.
Text: Ylva Mossing
