Ministern om ska-kravet i nya lagen: ”Kanske en rondell får vänta”

Det har snart gått ett halvår sedan den nya socialtjänstlagen trädde i kraft, med målet att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. Många hade längtat efter reformen – samtidigt som det fanns en oro över förutsättningarna för att förverkliga den. Så hur har implementeringen gått?

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) är nöjd så långt det går att bedöma, och konstaterar att kommunerna har kommit olika långt.

– De största utmaningarna är att få nya arbetssätt och metoder på plats, och att kommunerna ger tid till implementeringen och det förändringsarbete som behövs.

Här är det viktigt att både den högsta politiska ledningen och den högsta tjänstemannaledningen tar ansvar, säger hon.

– Det är ett kommunalt ansvar, och det finns nu ett ska-krav i lagen på att man ska arbeta med tidigt förebyggande arbete. Det är alltså inte längre ett fritt val. Det kan innebära att man måste ta andra ekonomiska hänsyn – kanske finns det en rondell som får vänta några år.

Är det något du är särskilt nöjd med i lagen?

– Jag är väldigt nöjd med alla delar: det tidigt förebyggande, tillgängligheten, kunskapen och det brottsförebyggande – ingen del får saknas. Men om jag ska lyfta något särskilt är det tydliga barnperspektiv som vi har skrivit in. Det präglar verkligen hela lagstiftningen: inga beslut får fattas utan att barns röst hörs.

Hon lyfter ett konkret exempel: att det nu är möjligt för socialsekreterare att digitalt söka igenom en individuell vårdakt för att hitta tidigare orosanmälningar om ett barn.

– Det här fanns inte med i den ursprungliga utredningen, utan är något som vi har lagt till och arbetat in i lagen. Det är jag lite extra nöjd över – inget barn ska falla mellan stolarna.

Något du hade velat göra annorlunda, med facit i hand?

– Om man ser till den utveckling vi har i dag, där en trettonåring misstänks ha skjutit sex personer, beklagar jag mest att den här lagstiftningen och de här verktygen inte funnits på plats långt tidigare. I så fall är jag ganska övertygad om att vi inte hade behövt hamna här.

Vilka verktyg är viktigast i det här avseendet?

– Den första december får vi en ny sekretesslagstiftning, som för första gången gör det lagligt för skola, socialtjänst och polis att sitta tillsammans och prata om unga människor. Att kunna lägga undan utredningar som tar månader och i stället finnas på plats där och då – det kommer att innebära en avgörande skillnad.

”Kommunernas ansvar att implementera nya lagen”

Även om den nya socialtjänstlagen välkomnats i stora delar av socialtjänsten har både kommuner och fackförbund uttryckt oro över finansieringen. Räcker de nästan tio miljarder – brottsförebyggande medel inkluderade – som regeringen avsatt för omställningen mellan 2024 och 2028, när kommunerna samtidigt ska hantera det ordinarie inflödet av ärenden?

– Regeringen har satsat historiska resurser på den här reformen. Men precis som skolan är socialtjänsten ett kommunalt ansvar, och jag uppfattar att kommunerna vill fortsätta ha det på det viset. Då får man också göra prioriteringar – den där rondellen jag nämnde kanske får vänta.

Camilla Waltersson Grönvall understryker samtidigt att det förebyggande arbetet kan vara kostnadseffektivt.

– De kommuner som har kommit långt ser hur deras placeringskostnader minskar. När man lägger resurserna på det tidiga, förebyggande arbetet behöver man inte fatta beslut om Sis-placeringar som kostar miljoner.

Kan det behöva skjutas till mer än de tio miljarderna?

– I början av mars kommer jag att ha en första utvärdering. Då kommer vi att hålla ett rundabordssamtal här på departementet. Vi har örat nära rälsen och stänger inga dörrar. Jag är mån om att den här regeringen ska få fortsätta, så att vi har förutsättningar att säkerställa att allt finns på plats. Jag utesluter inget – men vill ändå påpeka att tio miljarder är en stor summa pengar.

Läs också ›› Förväntningar på nya socialtjänstlagen: ”När vi ska ställa om krävs goda förutsättningar och långsiktig finansiering för att lyckas”

Mellantvång – ”ett sätt att undvika LVU”

Den nya socialtjänstlagen syftar till att skapa en socialtjänst som möter människor tidigare, med mer av förebyggande insatser och enklare vägar till stöd. Samtidigt menar kritiker att delar av regeringens repressiva politik – som delvis ska utföras inom det sociala arbetet – riskerar att underminera lagen genom att minska tilliten till socialtjänsten.

Ett exempel som har lyfts fram är förslaget om mellantvång. Det innebär bland annat att föräldrar som inte ser till att deras barn följer socialnämndens beslut om öppenvårdsinsatser kan få betala vite, och att socialnämnden ska kunna besluta om elektronisk övervakning för barn över 15 år, exempelvis med fotboja.

Finns det en risk att mellantvånget sänker förtroendet för myndigheten?

– Socialtjänsten tillämpar redan i dag med svensk lagstiftnings mest långtgående tvång: LVU. Det tycker jag ibland glöms bort i debatten. Socialtjänstlagen ska vara frivillig, men när en förälder tackar nej, riskerar barnet att gå under. I dag är att fatta ett beslut om LVU den enda kvarstående möjligheten för socialsekreteraren.

Mellantvånget är ytterst ett sätt att undvika att så många barn tvångsomhändertas, menar hon.

– Min förhoppning är att den nya socialtjänstlagen ska bli så framgångsrik att mellantvånget aldrig behöver användas. Men vi kommer inte att stå och titta på när hundratals, kanske tusentals, barn går under i gängens våld för att föräldrar tackat nej till hjälp.

Om vi lämnar mellantvånget – ser du mer allmänt någon konflikt mellan regeringens repressiva politik, som exempelvis bidragstak och fängelsedomar för 13-åringar, och ambitionen att minska avståndet till socialtjänsten?

– Jag ser att om mer hade gjorts tidigare hade vi inte suttit i en situation där vi nu måste arbeta både med repressiva åtgärder och med det förebyggande. Men det råder ingen tvekan om att det är de förebyggande insatserna som kommer att vända utvecklingen.

Tycker du att det är orättvist mycket fokus på de repressiva inslagen i regeringens politik – och för lite på de förebyggande?

– Jag kan förstå att det blir så. Men i en så allvarlig situation som vi befinner oss i tror jag att ett starkare fokus på det förebyggande skulle kunna skapa mer hopp inför framtiden.

Du är Sveriges första renodlade socialtjänstminister. Hur märks det i socialtjänsten?

– Överallt pratas det om socialtjänsten. Det har aldrig funnits ett så stort fokus som nu. Socialtjänsten har länge arbetat lite i skymundan, men nu står den i centrum. Det finns inte en polis som inte säger: ”Vi kommer aldrig att klara det här utan socialtjänsten.” Skolan säger detsamma.

Och framåt då – vad behöver göras i fråga om socialtjänsten?

– En ny LVU är på väg, och jag ser fram emot att få presentera den om några månader. Den blir en av de största lagstiftningarna som tagits fram på Socialdepartementet. Den gamla LVU:n innehåller föråldrade begrepp, och vi går nu från ett vuxenperspektiv till ett mycket tydligare barnperspektiv. Det här har jag jobbat för i opposition i riksdagen i många herrans år. Att nu få se det komma på plats – den presskonferensen får du bara inte missa!

Annat som ligger på hennes bord är uppföljningen av den nya socialtjänstlagen, ett stort familjehemspaket och utfasningen av Sis, till förmån för en ny myndighet.

Du blir med andra ord inte sysslolös om du får en ny mandatperiod?

– Nej, verkligen inte. Det finns nog ingenting jag hellre skulle önska än att få ta det här vidare. Nu har vi fått upp farten – men vi behöver några år till.