Sedan den så kallade ”etableringsreformen” infördes i december 2010 har Arbetsförmedlingen tagit över en stor del av ansvaret för integrationen från kommunerna. Arbetsförmedlingen har sedan dess fått åtskilliga miljarder i statliga anslag för att täcka kostnader för exempelvis etableringslotsar och ”insatser för vissa nyanlända invandrare”. Stora delar av dessa anslag har dock inte används, och ett överskott på totalt 1,8 miljarder kronor har betalts tillbaka sedan 2011, enligt DN:s granskning.
Orsaken till överskottet är, enligt Johan Nylander, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen, bland annat på en tuff situation för arbetsförmedlarna. Med fler inskrivna arbetssökande per förmedlare blir det mindre tid till individuell planering. Dessutom bor många nyanlända på boenden som är geografiskt otillgängliga, säger Johan Nylander till DN.
Av de 6 736 personer som i fjol tog del av etableringsinsatserna har bara fem procent tre månader senare ett jobb helt utan stöd. Ett sätt att förbättra situationen är enligt Arbetsförmedlingen att nyanlända snabbare ska kunna få sin kompetens validerad och sina betyg översatta.
Ylva Mossing
