Meningsfull fritid – en friskfaktor för studenter

Att börja på en högre utbildning innebär ofta början på ett roligt och spännande studentliv, med både nya kunskaper, nya vänner och nya intryck. Men för vissa medför omställningen istället stress, ensamhet och ångest. Värst är det för den som är ung och ny som student, inte har svenska som modersmål eller har någon typ av funktionsnedsättning, som inte upplever sig klara studierna lika bra som andra. Det visar en undersökning som Studenthälsan vid Malmö högskola har gjort om vad som är viktigt för att studenterna ska må bra och klara av sina studier.

– Många gånger sammanfaller studentlivet med att man flyttar hemifrån, flyttar till en ny stad och helt plötsligt får nya strukturer i livet. För den som upplever höga krav, låg kontroll över sin situation och lågt stöd från sin omgivning ökar risken att uppleva stress, säger Karolina Källoff, kurator på Malmö högskola och en av författarna bakom studien.

Fokus på friskfaktorer

Omkring 1 000 studenter deltog i enkäten och besvarade frågor om sin studiesociala situation. En av fem studenter i undersökningen visade sig vara i en situation med ökad risk för stress, depression och ångest. För dem var också sannolikheten att känna att man misslyckas med studierna högre. Var fjärde student hade någon gång känt sig kränkt eller illa bemött i en studiesituation – i hälften av fallen av lärare eller handledare.

Men det går att förebygga eller minska problemen genom att fokusera på så kallade friskfaktorer, menar Karolina Källoff. Och en av de viktigare friskfaktorerna hittar man inte på skolan – utan på fritiden. Det är viktigt att känna att man är en del av något.

– Att ha en meningsfull fritid fungerar som en slags skyddsfaktor. Man mådde bättre psykiskt, upplevde inte att man blev illa bemött i samma utsträckning och kände att man hade lättare att klara av studierna. Så att ge studenterna ett sammanhang är något vi försöker jobba med, säger Karolina Källoff.

Det gör det åtta personer starka teamet på Studenthälsan på olika sätt. Nyligen organiserade Studenthälsan, tillsammans med föreningslivet i Malmö, studentkårerna och Malmö stad, en föreningsmässa där mellan 60 och 70 lokala intresseorganisationer, idrottsföreningar och partipolitiska ungdomsgrupper deltog. Förhoppningen är att studenterna ska knyta kontakter för framtiden och hitta ett givande intresse utanför studierna.

Studieteknik och introduktion

För att stärka studenternas känsla av kontroll anordnar Studenthälsan också öppna föreläsningar om exempelvis stresshantering och studieteknik, men också om vikten av att våga slarva. Att inte sätta ouppnåeliga krav på sig själv.

– Många högskolenybörjare behöver hitta ett sätt att organisera sina studier och skapa rutiner i vardagen. Det är bra att planera i tid, men man måste också tillåta sig själv att ta lediga dagar. Och inte vara rädd för att be om hjälp. Det är svårt att vara sin egen boss helt plötsligt, säger Karolina Källoff.

På sikt hoppas teamet också kunna medverka till att dra igång en utökad mentorsverksamhet för yngre och nyblivna studenter som kan behöva extra stöd för att komma in i den nya miljön. Utöver att hjälpa studenter som är nya på högskolan skulle en sådan kontakt kunna göra extra stor skillnad för studenter med funktionsnedsättningar eller med annat modersmål än svenska, som inte alltid vet vilka specifika stödfunktioner som finns för dem.

Studenthälsans föreläsningar och insatser når dock långt ifrån alla studenter. Där skulle ett utökat samarbete med fakulteterna vara en möjlig insats. Både i form av kurser i studieteknik för studenterna – och i ett ökat stöd och deltagande från lärarna själva. Där kan det krävas lite mer organisation från högre instans för att få med alla på tåget, förklarar Alexandra Thomasson, folkhälsovetare på Studenthälsan och medförfattare till undersökningen. Och främst är det en resursfråga.

– Lärare är en väldigt viktig faktor i studenternas liv. Jag skulle gärna se att vi hade mer fortbildning i bemötande för olika personalgrupper och att det skulle ses som meriterande, säger Alexandra Thomasson, som också samordnar det systematiska likabehandlingsarbetet på Malmö högskola.

Långsiktigt arbete

Det handlar också om att upprätta rutiner som man kan följa över tid, tillägger hon. Då kan man följa upp sina insatser och utvärdera vad som funkar och vad som inte gör det.

– Allt det här arbetet är långsiktigt. Vi är långt ifrån perfekta, men vi går i rätt riktning och har ett bra samarbete med fakulteter och studentkårer, säger Alexandra Thomasson.

Det finns förstås fall då det förebyggande arbetet inte nått hela vägen. Och för de mellan 50 och 80 studenter som varje vecka besöker Malmö högskolas studenthälsa finns sex kuratorer och en sjuksköterska på plats för att hjälpa.

Ylva Mossing