Lågt i tak i socialtjänsten

En lika hög andel uppger att de ofta har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter. Nästan hälften av socialsekreterarna och biståndshandläggarna tycker att ledningen inte agerar som om den är mån om att behålla sin personal.

Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Wanja Astvik har i samarbete med Akademikerförbundet SSR och Vision undersökt arbetsvillkoren för socialtjänsten genom en enkätstudie. 4 800 socialsekreterare, biståndshandläggare och chefer har svarat. Resultaten presenterades på en konferens under tisdagen.

– De problematiska arbetsvillkoren känner vi till sedan tidigare. Det jag tycker är anmärkningsvärt är vilken betydelse den bristande öppenheten har för organisationsengagemanget. Det vill säga hur väl man kan identifiera sig med sin organisation och tycker det är ett bra ställe att jobba på. Vi kan se att stor öppenhet i organisationen hänger samman med högt engagemang, säger Wanja Astvik.

Den tysta kultur som hälften av biståndshandläggarna och socialsekreterarna upplever kopplar Wanja Astvik till styrsystemen i kommunerna, med stort fokus på budgeten och ständiga jämförelser mellan olika enheter och kommuner.

– Det blir en tävling i att framstå som bra och det finns inga incitament att ta upp det man prioriterat bort, inga incitament till kritisk reflektion.

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, tycker att det är viktigt att få vetenskaplig bekräftelse på sådant yrkesverksamma beskrivit under lång tid. Hon påpekar att även cheferna upplever att det är lågt i tak.

–Det är därför många nu slutar. Ingen lyssnar, det är lågt i tak och man upplever inte att arbetsgivare och politiker bryr sig. Det här är välutbildade människor som inte tycker att någon bryr sig. Det är fruktansvärt.

Under tisdagen presenterade även den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården Cecilia Grefve sin undersökning om hur socialsekreterarnas arbetstid används. Där kom det bland annat fram att elva procent av socialsekreterarnas arbete består av ren administration.

– Det behövs politisk vilja att förstärka, rusta upp, synliggöra socialtjänsten och uppvärdera det arbete som görs, säger Heike Erkers.

Text: Emmeli Nilsson, Akademikern

Fakta: Om studien

Drygt 7 000 biståndshandläggare, socialsekreterare och chefer svarade på enkäten. Svarsfrekvensen var 50 procent. De resultat som presenterades på tisdagen baseras på de 4 800 som svarat på hela enkäten.

En uppföljande enkät kommer att skickas ut till de som svarade sist, för att undersöka mer om orsakerna bakom medarbetarnas upplevelser. Alla resultat läggs upp på pifokus.se, en samlingssida för forskningsprojekt som leds från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Läs mer om läget i socialtjänsten

• Ny plan ska rädda Stockholms socialtjänst
• Socialstyrelsen fördelar regeringens miljard till barn- och ungdomsvården
• Miljardsatsning på barn- och ungdomsvården
• Hon inspekterar socialtjänstens arbetsbelastning
• Nu ska socialsekreterare få introduktion
• Traineetjänsten ledde till första jobbet