Låginkomsttagares vård kostar mer – trots att de lever kortare

Forskare från Örebro universitet och Göteborgs universitet har tittat på data för invånarna i Sveriges fyra största regioner under ett utvalt år. Målet var att få en prislapp på sjukvårdskostnaderna och läkemedelskostnaderna för olika grupper – från 20-årsåldern och fram till livets slut.

Underlaget bestod av data från 440 000 personer i regionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland som forskarna delade in i fem inkomstgrupper. En grupp stack ut i undersökningen: de som hade allra lägst inkomst.

– Det är intressant att det bara är en grupp som skiljer ut sig. Övriga grupper är relativt lika. Den lägsta inkomstgruppen har högre sjukvårdskostnader redan från 20-årsåldern. I medelåldern är de nästan dubbelt så höga, säger hälsoekonomen Naimi Johansson, forskare vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Enligt undersökningen ligger normalkostnaden för vård och medicin på omkring 2 miljoner kronor för män och 2,4 miljoner kronor för kvinnor, räknat på hela vuxenlivet. Men bland dem som tjänar minst är summan alltså betydligt högre. För kvinnor i den lägsta inkomstgruppen handlar det om 18 procent högre vårdkostnader och för män om 17 procent högre, vilket motsvarar cirka 400 000 kronor mer för varje individ. Detta trots att låginkomsttagare i genomsnitt lever kortare liv.

Exakt varför det ser ut så här är inte utrett, mer forskning behövs. Däremot vet man att det är besök och behandlingar i specialistvården som gör att kostnaderna för låginkomsttagares vård drar iväg. När det gäller primärvården finns inte några skillnader mellan grupperna.

Resultaten visar också ett tydligt undantag. Äldre låginkomsttagare skiljer nämligen ut sig markant från övriga gruppen.

– Det vänder ungefär vid åttioårsåldern. Då har låga inkomstgrupper lägre sjukvårdskostnader. Det är ett väldigt intressant fynd som vi inte hade väntat oss och som vi inte heller kan förklara i den här studien, säger Naimi Johansson i pressmeddelandet.