Kuratorer hinner inte träffa eleverna

Landets skolkuratorer har för mycket att göra. Det visar en kartläggning av skolkuratorers arbetssituation som undersökningsföretaget Novus gjort på uppdrag av Akademikerförbundet SSR.

Över 75 procent av de som svarade i undersökningen upplever att arbetsbelastningen är hög och att man inte hinner eller knappt hinner med arbetsuppgifterna.

Nästan lika många upplever också att belastningen ökat. Den främsta orsaken till det är enligt skolkuratorerna själva att fler barn behöver stöd. Psykisk ohälsa, kamratrelationer och hög frånvaro kretsar de vanligaste arbetsuppgifterna med enskilda elever kring. Många upplever också att de akuta elevärendena blivit fler och att problem kopplade till sociala medier har ökat. Fler än hälften svarar att arbetsbördan ökat på grund av arbete med ensamkommande flyktingbarn eller barn i nyanlända familjer.

Titti Fränkel, utvecklingschef för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR, säger att man från förbundets sida inte är förvånade över resultaten.

– Det är oroande att se att läget inte har förbättrats sedan vi gjorde en liknande undersökning 2012. Redan då hade man fått mer att göra. Sedan dess har arbetsbelastningen fortsatt att öka konstant men resurser tillförs inte i motsvarande utsträckning, säger hon.

Som en effekt av detta anser nästan alla skolkuratorer att arbetet delvis är akutstyrt och många uppger att de inte hinner jobba förebyggande så som de skulle vilja. Samtidigt känner sig majoriteten ibland ensamma med ett stort ansvar i sitt arbete. Särskilt vanligt är det bland dem som är relativt nya i yrket. Bland skolkuratorer på gymnasieskolor är det vanligare att man är med i ett nätverk med andra skolkuratorer.

Över hälften ansvarar för två eller fler skolor och det är vanligt att ha mellan 300 och 800 elever. Var tredje anser att de har möjlighet att leva upp till lagens intention om att vara tillgänglig för alla elever. Men lika många svarar tvärtom att de inte kan det. Särskilt de som jobbar i grundskola och/eller har fyra eller fler skolor att ansvara för känner att de inte kan vara tillräckligt tillgängliga.

– I lagen står det att alla elever ska ha tillgång till kurator. Men ordet tillgång är inte definierat. Det som hände när skollagen kom till var inte att det blev fler kuratorer i första hand, utan att man såg till att kuratorerna fick fler skolor. Elevunderlaget är på tok för högt, säger Titti Fränkel.

I dag finns det inga rekommendationer för hur många elever varje kurator ska ansvara för, något Akademikerförbundet SSR vill ska förändras.

– Novusundersökningen visar att bland dem som har upp till 300 elever är många nöjda med sitt arbete, medan de som har fler än så inte hinner med sitt jobb på samma sätt. Därför tycker vi att riktlinjer om 300 elever per skolkurator skulle vara ett bra riktmärke.

Förbundet vill också se att en del av de medel som ska stärka elevhälsan ska öronmärkas för skolkuratorer.

– Mycket av pengarna går till specialpedagoger, vilket också behövs, men den psykosociala delen har inte fått så mycket pengar som vi hade hoppats på, säger Titti Fränkel.

Resultaten från undersökningen är emellertid inte genomgående dystra. Tre av fyra skolkuratorer uppger att de får regelbunden extern handledning och lika många upplever helt eller delvis att rektorn på skolan prioriterar skolkuratorns arbete. Trots många negativa upplevelser svarar nästan sju av tio att de är nöjda med sin nuvarande arbetssituation.

Text: Karin Persson