Sverok är ett av Sveriges största ungdomsförbund och verkar inom området spelkultur, som innefattar allt ifrån digitala spel till rollspel, brädspel, cosplay och lajv. Förbundet hjälper unga att starta spel- och nördföreningar som de sedan driver på sina egna villkor. I dagsläget ingår omkring 1 500 föreningar i Sverige med sammanlagt 35 000 medlemmar.
För ett år sedan drog förbundet i gång projektet Spela på spektrat, där riksförbundet Attention, som jobbar för att förbättra livssituationen för personer med NPF, är samarbetspart. Projektet riktar sig till ungdomar som har ett spelintresse och en NPF-diagnos, till exempel adhd eller autism. Syftet är att göra spelkulturen mer öppen och rolig för målgruppen.
– Det jag tycker är roligast med projektet är att vi inte bara tänker på NPF-barn och -ungdomar som en grupp vi ska anpassa eller göra det lättare för, utan vi ska utöka deras agens och hjälpa dem att ta plats inom spelkulturen med sina intressen. Vi jobbar nära ungdomarna själva och ska hjälpa dem att förverkliga sina drömmar, säger Viktor Lindberg som är en av två projektledare.
Inom projektet satsar man bland annat på att stötta unga med NPF som är en del av föreningslivet och vill bli ledare.
– Redan i dag har vi många ungdomar med NPF-diagnoser som skapar superbra verksamhet i sina föreningar. Vi ser ett stort värde i att ta hjälp av dem för att kunna dela deras erfarenheter. De kan också fylla en viktig funktion som rollmodeller, säger den andra projektledaren, Johanna Hilding.
Ny rapport lyfter ungdomarnas verklighet
I arbetet har de intervjuat ungdomar, föräldrar till ungdomar med NPF och några av förbundets föreningar. Tillsammans med riksförbundet Attention, som jobbar för att förbättra livssituationen för personer med NPF, har de också gjort en enkätundersökning med över 800 svar från anhöriga. Resultaten presenteras i rapporten Mer än bara spel under Almedalsveckan.
"Spelandet är en social arena, ett sätt att träffa nya vänner, att fördjupa vänskaper."
Viktor Lindberg
– I rapporten lyfter vi ungdomarnas verklighet. De berättar bland annat att spelandet fyller många fler funktioner än att det är kul eller ett enkelt tidsfördriv, så som spel kan avfärdas ibland. Spelandet är en social arena, ett sätt att träffa nya vänner, att fördjupa vänskaper. Det är också ett verktyg för att förstå socialt samspel: Vad ska vi prata om? Vad är intressant för den andra? säger Viktor Lindberg.
– Många upplever också att det i spelkulturen finns en mycket mer öppen inställning till NPF-diagnoser, där man i grunden välkomnar folk som de är, och där det finns en väldig öppenhet för att göra anpassningar om det finns behov för det, säger Johanna Hilding.
Även en stor majoritet av föräldrarna i undersökningen ser sitt barns spelintresse som avgörande för det sociala livet utanför familjen. Utöver det bidrar spelandet med återhämtning och känsloreglering för barnen.
Undersökningen visade också hur viktigt ungdomarna tycker det är att få stöd för sitt spelande från personer runt omkring. De som inte har stöd säger att det medfört att man till exempel inte har berättat för sina föräldrar om det hänt något online. Föräldrarna ser också vikten av att vara stöttande.
– De föräldrar som i grunden är nyfikna på intresset upplever att det har stärkt relationen till barnet. De har färre konflikter kring spel. De visar respekt för intresset och ser det som en del av livet. Att vara insatt är också ett sätt att få legitimitet när man väl behöver begränsa spelandet för att barnet till exempel behöver göra andra saker, säger Johanna Hilding.
Många av de intervjuade upplever att det finns en stor missuppfattning kring spelintresse i samhället. Föräldrarna menar att det finns en dömande inställning till att ha ett barn som spelar mycket och flera tycker att det saknas en NPF-aspekt i debatten om skärmtid.
– Föräldrar med barn som är hemmasittare ser till exempel att det är ett sätt för barnet att finnas kvar i skolans sociala sammanhang eller att kunna distrahera sig en stund för att orka kämpa vidare, säger Viktor Lindberg.
Han har tidigare jobbat i ett projekt på Sverok som handlade om att prata om samtycke och sexism med unga killar i spelvärlden. I grunden är han psykolog och har tidigare jobbat kliniskt, främst mot unga vuxna. Johanna Hilding började på Sverok när projektet Spela på spektrat startade. Hon har studerat mänskliga rättigheter och har en bakgrund på organisationerna Asylrättscentrum och Storasyster, som jobbar med utsatta för sexuellt våld.
Startar kompisgrupper för unga
Nu ska de arbeta vidare för att sprida ordet om Spela på spektrat och resultaten från rapporten i alla forum de kan. De kommer bland annat att träffa Attentions lokalföreningar och olika aktörer som kan möta barn och unga med NPF, som BUP och HAB. De kommer också att starta kompisgrupper för unga med NPF som saknar spelsammanhang eller vill ha fler.
– Många upplever större ensamhet än populationen i övrigt. Vi kommer ordna så att man kan anmäla sig, så matchar vi sedan ihop personer geografiskt och anordnar både fysiska och digitala träffar, säger Viktor Lindberg.
Föräldrar som vill stötta sina barn och hjälpa dem in i spelföreningslivet kan gå in på Sveroks projektsida och anmäla intresse för att få mer information om aktiviteterna. På Sveroks hemsida kan man också leta upp föreningar som finns i närheten av där man bor.
– Den som besöker Almedalsveckan får gärna komma och lyssna på oss på onsdagen klockan 14.30 på Strandgatan 1. Och om man är intresserad av ett samarbete får man gärna höra av sig. Vi är väldigt öppna för att komma och prata om rapporten och projektet, säger Viktor Lindberg.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.