Jämställda utredningar i frivården

Varje år gör Kriminalvårdens frivårdsinspektörer mellan 25 000 och 30 000 personutredningar, där de bedömer lämplighet för samhällstjänst eller risk för återfall. Men hur jämställd är processen?

Jenny Yourstone, forskningsledare på Kriminalvården, har tittat närmare på hur kön spelar in i bedömningarna. Resultaten visar att varken kön eller etnicitet hos den tilltalade påverkar bedömningen. Ett gott betyg för frivårdsinspektörerna, menar hon.

– Som forskare letar man ofta efter skillnader och vill hitta det som sticker ut. Men när det handlar om rättssäkerhet är det roligt att kunna visa upp goda resultat. Och med så många frivårdsinspektörer i landet är det kul att kunna visa att de gör ett bra jobb, säger Jenny Yourstone.

Kvinnor "hårdare" än män

I studien medverkade 232 frivårdsinspektörer som fick i uppdrag att bedöma olika fiktiva personhistorier. Kriterier som ålder, kön, missbruk, sociala förhållanden och belastningsregister varierades slumpvis. Baserat på den information de fått skulle frivårdsinspektörerna sedan bedöma de tilltalades lämplighet för samhällstjänst samt risk för återfall i brott.

– Det som påverkar bedömningen är både dynamiska och statiska faktorer. Statiska faktorer är till exempel tidigare brottsbelastning, som inte går att ändra på. Dynamiska är sådant som är föränderligt, som till exempel kriminella attityder, säger Jenny Yourstone.

Det som vägde tyngst för frivårdsinspektörernas bedömningar var faktorer som missbruk, tidigare brottslighet och kriminella värderingar. Men varken kön eller etnicitet hos den tilltalade påverkade bedömningarna, enligt studien. Könet på utredarna själva hade däremot viss betydelse, om än mycket liten.

– Utredare som var kvinnor ansåg fler personer något mindre lämpliga för samhällstjänst, och såg något högre risker för återfall, än utredare som var män. Kvinnor var kanske något "hårdare" än män, om man uttrycker sig så, säger hon.

Män "frisurfar"

Kriminella värderingar och alkoholmissbruk – båda dynamiska faktorer – hade exempelvis större betydelse för bedömningen om frivårdsinspektören var en kvinna. Studien visade också att man vet mer om kvinnornas beslutsgrunder än männens.

– Där kan man tänka sig att kvinnor kanske går mer "by the book" och följer manualen för hur man ska jobba. Medan män "frisurfar" lite mer.

Varför det ser ut så är oklart. En teori är att manliga och kvinnliga frivårdsinspektörer har olika erfarenheter eftersom man ofta tilldelas olika typer av fall. Tidigare forskning visar till exempel att kvinnor oftare sätts på att utreda kvinnliga tilltalade medan män utreder andra män. Manliga frivårdsinspektörer utreder oftare rån, inbrott och narkotikabrott medan kvinnliga utredare får fler fall av bedrägeri, förfalskning och trafikförseelser. Huruvida det finns någon systematisk skillnad i vilka fall som män och kvinnor tilldelas är inte heller något som studien tittat närmare på.

Intressant tankeställare

Eftersom skillnaderna är så pass små finns det ingen anledning för en tilltalad att oroa sig över att inspektörens kön ska påverka utredningen. Men Jenny Yourstone tycker att ändå att resultaten ger en intressant tankeställare. Och något att gå vidare med i framtida jämställdhetsarbete eller studier.

– Det skulle vara superintressant att ta den här diskussionen med frivårdsinspektörerna på ett seminarium. Jag tror att det skulle vara givande att medvetandegöra hur vi tänker och vad det är vi går på. Vi ska vända på alla de här stenarna i jämställdhetsarbetet. Både på klientnivå men också på kriminalvårdspersonalnivå, säger Jenny Yourstone.

Text: Ylva Mossing