Hård kritik mot statens etableringsinsatser

I en rad granskningar mellan 2011 och 2014 har Riksrevisionen undersökt statens insatser för att underlätta etableringen för nyanlända. I den slutrapport som presenterades i dag riktas omfattande kritik mot det statliga arbetet. För hälften av de nyanlända tar det 7–10 år att etablera sig på arbetsmarknaden och etableringsgraden är betydligt lägre än för den övriga befolkningen.

De flesta jobben och den största tillväxten finns i storstadsregionerna. Trots det tar dessa emot allt färre nyanlända medan landsbygdskommunerna ökar sitt mottagande. Etableringen på arbetsmarknaden skulle sannolikt gå snabbare om fler nyanlända hade möjlighet att bosätta sig i tillväxtkommunerna. Men för det krävs förändringar både inom integrationsområdet och andra politikområden, säger riksrevisor Claes Norgren. Framför allt behövs det satsas på nya bostäder för att möta behoven.

– Sverige måste bli betydligt bättre på att tillvarata de nyanländas kompetens. Etablerings- och integrationspolitiken möter nu stora utmaningar och åtgärder behövs för att kunna nå målen. Etableringsreformen bör ligga fast men det krävs aktiva insatser även inom andra politikområden, bland annat är det av avgörande betydelse att bostadsbyggandet ökar, säger riksrevisor Claes Norgren.

Samordning och anpassning

Många aktörer är inblandade i etableringsinsatserna och ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna är inte alltid klar. Det krävs bättre samordning och bättre anpassning till de nyanländas faktiska behov. Genom att exempelvis korta väntetiderna för validering av yrkeskompetens och satsa på yrkesinriktad svenskundervisning kan fler högutbildade snabbare komma i arbete, betonar Riksrevisionen i sin rapport.