Den psykiska ohälsan ökar. I dag utgörs 40 procent av alla sjukskrivningar av psykiska diagnoser. Ofta bidrar arbetsförhållandena till sjukdomen. Men med satsningar på ”friskfaktorer” skulle arbetet istället kunna främja den psykiska hälsan, säger en grupp forskare, som på regeringens uppdrag utrett vad arbetet har för betydelse för den psykiska hälsan.
– En del människor är mer sårbara och påverkas mer av sin arbetsmiljö. Om arbetet är bra kan det vara något som lyfter och stärker en person, medan en dålig arbetsmiljö kan bidra till ohälsa, säger Per Lindberg, lektor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, och en av forskarna bakom den nya rapporten.
Bara en liten del av alla som lider av någon form av psykisk sjukdom är sjukskrivna från sina arbeten. Att fylla kunskapsluckorna om varför vissa grupper eller individer klarar av att arbeta trots psykiska besvär, och vilka ”friskfaktorer” som kan hjälpa särskilt utsatta individer att klara sig utan sjukskrivning är därför en angelägen fråga.
– Vi behöver veta mer om vad det är som gör att dessa personer fixar det. Är det arbetsplatsen som hjälpt till att möjliggöra för dem? Har de fått ändrade arbetsuppgifter eller minskad arbetstid?
Några av de viktigaste faktorerna som den nya rapporten pekar på är ett gott ledarskap och goda arbetskamrater. Alla medarbetare måste bidra till en bra arbetsmiljö, men chefen är den som leder och fördelar arbetet, och som har befogenheter och ekonomiska förutsättningar för att påverka arbetsmiljön i stort, säger Per Lindberg.
Höga krav, otydliga mål, låg kontroll, orättvisa och liten belöning för mycket ansträngning är alla vanliga riskfaktorer. Genom att ge medarbetarna mer inflytande, kontroll och anställningstrygghet, kan arbetsledare istället minska riskerna för sjukskrivning. Något som troligtvis är mer effektivt än att sätta in åtgärder när sjukskrivningen är ett faktum, påpekar Per Lindberg.
– Det är viktigt som individ att man har en klar och tydlig roll. Vad är målet, vad är mina befogenheter och vad är förväntningarna på mig? Och att man har en balans mellan arbete och fritid.
Förutsättningarna för att kunna fortsätta arbeta med en psykisk diagnos varierar från arbete till arbete. I vissa jobb kan det vara svårare att klara av psykisk stress och press, medan andra kan utgöra en välkommen distraktion från de egna problemen.
Kvinnor är en grupp där insatser med inriktning på ”friskfaktorer” skulle få särskilt stor effekt. För även om kvinnor och män överlag lider av psykisk ohälsa i samma utsträckning är det fler kvinnor som är sjukskrivna med psykiska diagnoser. Det har att göra med att arbetsmiljön för kvinnor och män är olika, säger Per Lindberg.
– Kvinnor är inte sårbarare än män. Men kvinnor har ofta andra arbetsförhållanden även om man har samma yrkestitel. Och kvinnor har ofta ett dubbelt ansvar för jobb och hem. Utsätts kvinnor och män för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna lika.
Att många kvinnor jobbar inom yrken med stort ansvar för utsatta individer kan bidra till en ökad arbetsrelaterad stress.
– I synnerhet i människovårdande yrken finns en vilja och ambition att bidra. Det kan betyda att man närmast slår knut på sig själv. I vissa yrken kan man stänga dörren och gå hem, men kontaktyrkena är svårare att stänga av. Man fortsätter fundera på om man sa rätt sak eller gav rätt råd, säger Per Lindberg.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.